Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prof. Pott har uti defs Lithogeognofie, andra Delen fid. 79 och
följ., hvareft finnes införd en afhandling: von , genom
närmare underfökning funnit honom rätteligen höra til denna
fläg-ten, eller til de lerartade fienar af eldfaft ämne. Smälter likväl
med flufsfpat, kalk och faliniike tilfatfer. Se vidare Serpentin och
Speckfien. Mera därom kan ock fes af Herr Prof. Neumans Chymie,
Vol. II. fid. 7fl.
Denna ftenens gröna färg, täthet, politur och utvärtes
utfeen-de, har ockfå förledt Dutens och flere ftenkännare, at fäfla detta
namnet af Nepbritifk ften, eller Nierenftein, vid en ganlka hård,
tät och faft grön jafpis-art, fom väl i häftigt påfeende liknar en
grönaktig ferpentin, men ger eld emot ftål, och behöfver diamant«
pulver til fin ilipning. Finnes på Sumatra, och värderas i
fynner-het högt i Turkiet och uti Polen til fabelfäften m. m. Men
ehuru mycken likhet med ferpentin fom denna hårda arten äger, och
ehuru det kan vara möjeiigit, at en ferpentin eller fpeckftens-art
kan, genom tidens längd och til äfventyrs uti et varmare climat,
ändteligen ifrån tälgften förvandlas til en agat, eller flinthård
jafpis-art; få tyckes dock at han, under detta hårda lynne, äfven bör få
et annat namn, eller rätteligen kallas Jade, hvarunder han ockfå
här forut finnes be/krifven.
NettOvigt kallas vid myntverk vigten på det fina af guld
eller lilfver, eller på Korn, fom myntet innehåller, til fkilnad ifrån
Bruttovigt , hvarmed menas den vigt, fom färdigt mynt äger uti
Korn och Skrot, eller den fina och tilfatte metallen fammantagne.
Neutralfalt. Under detta namn förftås väl hos de äldre
chemifter alla falter, fom beftå af hvad fyra fom hälft uti förening
antingen med fafta eller flyktiga alkaliika falter, utur mineral- och
växtriket, eller ock med metalliike kalker, eller med jordarter,
fåfom kalk, lera, magnefia, m. m.; men at undvika oreda, bör til
neutralfalt icke räknas andre falter än de, fom ‘tilkommit genom
fyrors och alkaliers förening til full mättning, få at hvarken den
ena eller andra af deras beftåndsdelar kan genom fmak eller ut-
B b 2 värtes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
