Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gångor, til defs ingen lukt mera kändes af arfenik, då den
änd-teligen gaf en roftfärgad kalk, fom intet mera vegeterade. Åter
’ reducerad med kalk och borax, drogs den icke mera få ftarkt af
magneten. Femte gången calciqerad med kolftybbe, gaf mycken
arfenikalilk rök, fom ändteligen aldeles utdrefs. Vid itererad
operation kändes åter arfenik-lukt, hvarföre den fjette gången
calcine-rades uti 10 timmar, hvarvid ännu arfenik-lukt kändes. Vidare
reducerad med fvart flufs, kalk och borax, blef den halffmidig och
hängde ftarkt vid magneten, och löftes med höggrön färg uti
falt-petterfyra. Efter flera dylika operationer, med lika utgång,
for-föktes at genom många itererade fmältningar, och calcinationer med
fvafvel, förftöra järnet 5 men utgången blef fådan, at den fidfta
er-hållne regulus, hvars gravitas fpecifica var 8,666, befans aldeles
fmidig och drogs icke allenaft ganlka häftigt af magneten, utan
fmärre uthamrade ftycken däraf drogo hvarannao fom fmå
magneter. Löftes uti alkali volatile med blå, och uti faltpetterfyra med
grön färg. Genom flera mödofamma operationer, få väl på torrå
vägen genom tilfatfer af hepar fulphuris, faltpetter och falmiak,
fom ockfå på våta vägen senom upldsning uti faltpetterfyra,
genom fällningar och åter uplösningar uti alkali volatile, redu&ioner,
calcinationer och fublimationer, kunde val det medföljande fvaflet,
arfeniken och kobolten med möda ikiljas ifrän denna metall; men
at afikilja järnet har ingen möjlighet varit, och härutinnan har
nickeln af olika malmer, ifrån färikilta orter, forhållit ftg lika. 1
an-feende härtil hafva någre tagit ftg anledning at tro, det’ nickeln
ej voro en egen metall, utan antingen en modifikation af järn, fom
uti många delar, i fynnerhet uti färgor på kalker och glas, kan
vifa et något nära lika förhållande;- eller ock at denna metallen
kunde vara en blandning af flera; men då ingen konft är bekant,
at kunna uti alt bringa järnet til lika egenlkaper med nickel, och
då efter många förfökta fammanfmältningar af mifstänkta
metaller, fåfom kobolt, koppar och arfenik, med järn uti olika
proportioner, ändå på denna fynthetilka vägen ingen compofttion
kunnat erhållas, fom vjfat lika förhållande med nickel, få kan man
ej annat än antaga denna för en egen af naturen producerad me»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
