- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
206

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af en mindre mängd malm ; än de häremot upfatte kolen förmått
fmälta, eller då masugnen hållits uti Kra/vi/a. Se detta Ord. Det
anfes fåledes tvärtemot Hårdfatt. Nöd fatt tackjärn har i
fynner-het följande kännemärken och egenlkaper, fafom:

a) Uti öpen form, i fand gutir, faller väl, med flät och jämn
yta, och krymper ej mycket vid affvalningen. Är fåledes i
fyn-nerhet tjenligit för gjuterier.

, b) Uti brottet, då et något tjockt ftycke afllås, är det af
mörk-eller ljusgrå färg. Jo mera det ftoter på fvart, med ikimrande,
grofva och fjälliga korn, ju mera nödfatt är det 5 men ju mera
fär-gen vifar fig ljusgrå med finare korn, defs mindre räknas det at
vara nodfatt, och defs mera är det af bäfta art: kan ock då vara
hvitt uti tunna fkifvor eller kanter.

c) Är i allmänhet ilarkt at bräcka och få mjukt at det
någorlunda kan arbetas med mejfel och fil, men har altid en hårdare
och mera ljus hinna på ytan, där det förft afkyles, eller ftelnar.

d) Blifver hvitt och hårdt, om det gjutes uti vatten, eller
• uti något kalt, fåfom uti tackjärns-mått 5 äfven om det omfmäl-

tes och häftigt ftelnar.

e) Uti öpen härd, ibland kol, fmälter något fenare än det
hårdfatte tackjärnet, och vänder fig ej häftigt til färika, eller til
fmidighetj men förlorar mindre uti afbränning, och åftundas
fåledes hälft vid ty/kfmide^ där fmeden är anfvarig för afbränningen,
och där tilverkningen ej drifves få fort fom vid Vallonfmide.

/) Uti fpecihqua tyngden är det gemenligen något lättare än
’ det hvita, eller bårdfotta. Det fvartgrä, grofitjärniga, har funnits
vara til vatten fom 7,000, och. det fingryniga ljusgrå fom 7,300
til 1,000, då hårdfatt varit 7,600, eller däromkring, efter mer eller
mindre invärtes täthet.

g) Det ljusgrå fingniftriga är i fynnerhet tjenligt för gjutgods,
fom ikall emotftå flark påkänning, fåfom för canoner och båljärn;
men det fvartgrå är gemenligen mera vekt och bräckligt.

b) Angripes vanligen flarkare af alla fyror än hårdfatt järn
och tager fortare roft.

Grått tackjärn erhålles ock af bäfta torrftens-malmer, ehuru

däraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free