Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ver tjenlige at författas med det kalkartade ämne, eller den
cor-pus af krita, gips, magnefia alba, hvitlera, eller alunjord, uti
fär-’ Ikilta utrönta blandningar, fom funnits tjenligad för paftell-ftifters
formerande efter kondens reglor. —- Efter gjorde förfök har en
fin fnöhvit Eithomarga, eller ock. en blandning af magnefia alba
och alunjord, befunnits ypperlig til corpus för padell-färgor.
De mäft lyfande och delicata padell-färgor måde dock, ehuru
mindre bedändiga i luftet), förfärdigas af Cafter utur växt- eller
djurriket, fåfom af cochenille, fernambuck, krapp &c. til rödt: af
fambucs bär til blått: af barbaris-bark,’ eller gummi gutta, til gult,
o. f. v. f utom många flera växter och bär, hvaraf färgpulver, eller
få kallade Lackfargor, beredas, merendels på det fättet at
färgen af deffa ämnen utdrages genom präfsning, kokning, eller
di-gedion, med uplösning af alun eller Engelfkt falt i vatten, och
fedan fälles med et alkalifkt falt, fal tartari, eller pottafka, hvarvid
färgdoftet uti förra händelfen* ingår uti den fallande alunjorden,
eller förenar fig med den fnöhvita magnefia alba, då Engelfka
faltet brukas, hvilka färgade jordarter federmera, efter utlakning med
varmt vatten och torkning, kunna efter behag fammanrifvas med
ilen kritaktiga corpus, fom redan här förut är nämd, eller fom af
padell-målare nyttjas.
Huru paftell-målning med defla löfa och kritaktiga färgor kan
fädas, fe Webers Fabtiquen und KiinJie, f. 280. Med öfverfatt
fpegelglas bevaras dock en fådan ritning fäkrad, ehuru det händer
at några färgor-af glafet lida en liten förändring.
Pasugn, eller Barfshus, Se B et fluga,
Patelliter äro öpqe en (kal ige mufslor, i fkapnad af /kålar;
fom finnas ibland petrificater, men fjelfve ej äro denvandlade,
utan i naturligt lynne nädan oförändrade. Se VogelS PraQifcbes
Min. Sy fl. f. 223.
Pateil kallas af vallonfmeder träbrufken, fom lägges på
lyftar-marne for dångjämshamrar. Se Brujk.
• - Pater-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
