Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid masagnar fås vid vifla tilfällen en aldeles dylik, hvit,
po-reus, lätt och på vattnet flytande flagg, kallad (fe det-
ta ord), fom är af famma egenlkap och utfeende med pimsilen,
och tjenar til et tydeligt bevis af defs härkomft.
Mjölig, eller pulveraktig, pimsften finnes öfveralt, icke
alle-naft på ön Lipari, utan ock vid Volkano, Pompeja &c., famt
utgör til -ftörre delen den få kallade vulkanifka alkan, hvarunder
Herculaneum blifvit begrafven.
Pimsften är uti konfter och handtverk af mycken nytta,
få-fom för guldfmeder, inftrumentmakare och metallarbetare, til
filf-ver- och meffings-arbetens renflipning; för fnickare, målare,
lac-querare och fäm/krnakare, til viffa trädforters, vaxduks och
laque-rade arbetens jämnflipning, och fämfkade arbetens rengörning m.
m. Pulveriferad duger den til cementer och til gjutfand.
Pink är et ord, fom tiftägges viffa ädla ftenar, hvilka
vanligen böra vara klara, men hafva af naturen någon gul- eller matt
rödlätt färg. Således gifves af fådan färg i fynnerhet topas, fom
Pink, eller Pinktopas kallas. Diamanten och rubin med dylik färg
få äfven detta namn. Se Kongl. Vet. Acad. Handl. 17685 f- 63, 73*
Pinniter äro ftenvandlingar af tvåfkalige, helt långe, näftan
tre-kantige mufslor, fom Pennæ Marinæ kallas. Se Wall.
T. 11. f. *03.
Pinnmo är efter allmänt begrepp en mycket faft och hård
fammanfatt jordart, beftående merendels af en grann rödlätt
fält-fpats-fand, intimt blandad med fin mo, jemte litet lera. Förhål-*
ler fig både i torka och väta ganlka hård, få at den fvårligen kan
gräfvas med fpade, utan måfte med järnfpett upbrytas. Finnes
ofta uti viffa lågländta kullar på åkerfält, och tyckes vara
tilkommen, vid öfverfvämning, genom flamning ifrån leran,
medförande fmått grus och kullerften. Den är väl en ofruktfam åkerjord}
men däremot få mycket tjenligare til grund under byggnader, och
i fynnerhet den ypperfta fyllning uti dammar, i anfeende til defs
• ’ egen-
__1 1_C CT I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
