Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid en fådan pipas murning, där någon oförfökt pipften
må-fle nyttjas, är nödigt at väl känna defs art och förhållande uti
ftark hetta, innan den härtil användes. Ibland de ftenarter, fom
vanligen härtil nyttjas j äro följande mäft bekante, fåfom:
a) Röd, hvit och gulaktig Sanåflen, fom befunnits ftarkaft emot
hettan, då den är af en lös fammanfättning, emedan den hårda
fpricker och flagnär fönder. Brukas allmännaft få väl uti
masugns-pipor, fom uti ftället, och hämtas här i Riket förnemligaft ifrån
Simpnas uti Reilags ikärgården, där den brytes af en myckenhet
löfa jordflenar, fom dock efterhand bÖYja blifva mäft utletade. Den
hugges uti lämpelig form för pipmuren, gemenligen 3 a 4 q v
arter lång, ungefär g a o tum bred och 4 tum tjock uti den ena
ändan, eller hufvudet^fom kommer emot hettan, och 12 tum bred,
men tunnare, uti den andra ändan, eller ftjerten. Förfäljes efter
Ht all, fom är 20 ftenar. Är ganJka eldfaft och biftåndig, hälft
fedan »den uti ftark hetta tagit någon glafur på ytan; men uti
up-fättnirigsmålet, på 8 a 9 qvarters djup ifrån öfra mynningen, eller
kranshäilarne, där ingen ftark hetta gifves, och där fval luft famt
regn ömfom tilkommer, duger ej iandften, utan är bäft at där
bruka ordinarie väl brändt tegel, fom. ftälles på kant; hälft om det
enkom härtil blifver ilag it aflera och brändt fandftens - mjöl, uti
lämpelig form, nemligen med fmalt hufvud och bredare bakända.
b) Hvit, ikifrig och rätklufven hälleart, beftående af hvit
ikim-mer med inblandadt fådilag, asbeft, qvarts, talk och grönaktig
tälgften (Lapis ollaris, eller Smeflis). Sådan brytes uti
Mörtkär-berget, i Norrberkes Socken, och brukas uti Wäfter bergslagen. Kan
räknas for den bäfta och mäft eldhärdiga, men fvår at hugga på
kant.
c) Mörkgrå , vrefig och klyfves uti vågige lager: beflår af
ikimmer med fandgrytig qvarts, inblandad med knölar affmå järn«
granater. Är tämmeligen eldfaft, men fvår at kanthugga. Brukas
uti Gra^gärde och flereflädes.
d) Svart, ikifrig och rätklufven, af brynftensart. Brukas uti
Grythytte och en del af Wermelands bergslager. Är af de mindre
eldfalta och föga pålitelig uti pipan, men tjenlig til bröfthällar.
O Svart-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
