Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ta, utan ock uti eller med andra uplösnings-medel. Jämnför
or-det Cbemie.
En tilräckelig infigt och öfning uti mineralogien, eller mal»
mers och flenars känning, både efter utvärtes utfeende och
förhållande uti eld, famt flera dylika kännemärken, hjelper ganlka
mycket til et grundadt omdöme, huru et prof /kall förfiktigaft
an-ftällas: hvad för en hufvudfakelig art af metall, eller mineral, man
i fynnerhet har at vänta: hvilka uplösnings-medel göra bäfta
verkan på de åtföljande jord- och bergarter: huru deue främmande
ämnen verka på hvarandra uti fmälthetta: hvilka malmer fordra
det mäila bränbara ämne til metallens reduAion: hvilken tilfats är
den tjenligafte, för det uti digelprof utbrackte metall-kornets
bevarande ifrån afbränning: hvad fom fordras til malmemes roftning
och beredande för proffmältning, eller röfvande och flyktige
mineraliers utdrifvande m. m.
Detta,’med mera, hörer egenteligen til den delen af
prober-konften, fom handlar om Maltnprof, Stuffprof, eller Godsprof (Se
Prob). Sådane prof /ke antingen på torra vägen, genom fmältning,
eller på våta vägen, med tilhjelp af upiöfandé medel. De torra
eller fmältnings-profven förrättas dels uti prober-ugn, på fkärfvel,
medelft Fårjlaggning och Drifning -på capell, då de Skärfvelprof
kallas, fom egenteligen nyttjas för de ädlare .metallernej dels
göras fådane prof uti digel, för bläiler, uti Åfja, eller ock i
Vindt-ugn, och få då namn af Digelprof. Denne torra fmältnings-vägen.
brukas ock förnemligaft af proberare, emedan metaller, eller
mineralier, därmed erhållas uti deras rätta naturliga lynne, hvilket
bar den fäkrafte tillämpningen för flora verken, eller metallurgi/ka
arbeten uti fmältugnar. Den är likväl underkaftad vida
olägenheter, fåfom at af de förbränlige oädla metallerne gemenligen någon
liten del antingen förflyger, eller vitrihceras, och ingår uti flaggen,
i fynnerhet då den metalli/ka halten är mycket ringa, och då
falt-artade flufler måfte nyttjas. Nyare Chemici hafva fåledes arbetat
på proberkonfiens förbättrande genom våtprof, eller den få kallade,
våta vägen, eller medelft förekommande malmers och minerali/ke
kroppars decomponerande uti hvarjehanda uplöfande medel, hvari-
genom»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
