Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pozzolana, men vid Andernach Trafs kallas, och gräfves härftädes
famt förfändes til ftor, myckenhet på Holland. De här befintelige
bafaltpelare, m. m., tyckas äfven bära vitne om defle produfters
tilkomft genom eld.
Defle qvarnftenar brytas, på några famnars djup , uti
tämmeli-gen ordentelige och ftoragrufvor, eller få kallade Stewkmlen^
hvar-til ingången är genom flollar på trappfteg; men qvarnftenarne
up-fordras medelft ftarka vindar uti tjenliga fchachter. Under
qvarn-. ftens-lagret fiones en mera tät ilaggig lava; men uti öfra lagret
vifar flg en mera poreus ilagg, fom kallas, liknande maik-
ätit träd, eller getingbo, famt defsutom en myckenhet pimsften
uti däröfver liggande fand- och jordlager. Dylike vulcaniike
qvarn-ftens-brott finnas ockfå på I i mil därifrån uti Churförflendömet
Trier. Se Collinis Miner alogifcbe Reife 1777, f. 444, 468 o. f.
Bäfia qvarnftenar äro de, fom äga minfta fpecifiqua tyngd:
fom icke lätteligen uphettas, fom äro ikärande och ej behöfva
ofta uphackas, famt gifva minfta lemning af fand uti mjölet. Af
få-dan beikaffenhet är den få kallade Rhenländike ften, fom uti
fpe-cifique tyngd emot vatten funnits vara fom 2,170 til 1000, och är
fåledes ibland de lättade. Den har af några blifvit uptagen
under namn af en få kallad matkäten qvarts, men finnes rätteligen
af Herr Cronstedt förd under naturliga ilägger. Sie defs
Minera-logie §. 296. Lärer fåledes förgäfves fökas när i riket, där inga
vulcaniika lemningar äro bekante.
8:0. Floldgrig, ljusgrå Kalk fl en, fom här i rilcet fått orätt
namn af Tålgfién, och bör ej confunderas med den eldhärdige
rätta Tålgften (grytflen, eller ollaris lapis), erfätter til en del
förluften af Rhenika qvarnftenar, och är här förut nämd under
qva-derften ( b). Brytes i fynnerhet i Nerike och Svinnevads Socken,
famt lämpas til qvarnftenar på det fattet, at få väl på ftenens öfre
fom undra fida huggas djupa trekantiga fåror, eller räfflor,
Ippan-de ifrån ögat til omkretfen, fom göra den verkan, at hvete,
hvilket förnemligaft därmed males, blifver väl ikaladt, eller ikrädt,
och gifver fåledes -det hvitafte och finalle fiktmjöl, fivarföre ock
deffe få kallade hyeteqvarns-ftenar äro vid de flefte qvarnar uti ri«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
