Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teringen ej taga mer än tre och en haif de! filfver emot en del
guld. Åtfkillige härvid gjorde förfök och anmärkningar kunoa
äf-ven inhämtas utaf den af Herr Sage utgifne, och på
Tyfkaöfver-fatte, Kunft Gold und Silber zu pr obi er en, f. 77 o. f.
Vid denna fkedning behåller dock guldet något litet filfver,
til -* eller I gran på marken, fom kallas Hinterbalt, hvilken bör
utrönas och afdragas, famt annoteras vid /kedvattnet, få ofta den
forten brukas. Et annat fkedvatten kan, efter defs mer eller min*
dre ftyrka, gifva mindre eller ftörre hinterhalt. Se detta ord.
Då filfret allenaft är gyldifkt, eller innehåller mindre än en
fjerdedel guld, Jkiljes det på lika fätt ifrån guldet, genom
uplös-ning uti fkedvatten, då guldet erhålles i form af pulver ; men detta
arbetet kommer då enfamt under namn af Skeda (Se detta ord),
hvilken procefs i fynnerhet ganfka noga befkrifves uti Herr BergsR.
von Engestköms Laboratorium Cbyml uti Förfta Delens 3:dje
flyc-ke, f. 93 och följ.
Qvarts, Qvartzum, Bergsmans-flinta, Hvitflinta, Rättflint a,
Getflinta, kallas den art af flinta, fom merendels utgör en
be-flånds-del af de flefta graniter och gråberg. Finnes ofta uti
gångar, antingen enfamt, eller fåfom foljeflagare med de flefte
malmarter. Tyckes hafva fyllt, eller igenläkt rämnor, eller fpringor,
uti bergen; men utgör ock flundom hela berg, eller flora körtlar.
Faller vid fonderflagning uti kantiga, hvafla, fkora ftycken och
fkärf-vor, utan någon vifs fkapnad: har en glatt, mer och mindre
(ki-nande, och likafom fet yta: defs fpecinqua tyngd emot vatten
be-finnes gemenligen fom 2,600 eller 2,700 til 1000: ger, emot flå!
flagen, ftarka gniftror, men grufar fig därvid fnarare än böfsflintan:
finnes ofta anfkuten uti fexfidiga prismatifka cryflaller, hvilka, då
de äro klara, få namn af Bergcryftaller, men de oklara kallas
gemenligen Qvjirtscryftaller. Uti ftarkaftfe hetta, fom kan
åftadkom-mas med koled och fmedjepuft, är den aldeles ofmältelig. Med
tilhjelp af aer purus har likväl en fin fkärfva, med tång hållen,
kunnat litet fmältas för biåsrör uti tunna kanter, men på kol til pärla,
förmodeligen af tilkommen aika ifr$n kolet. Den blifver väl mera
fkör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
