Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 ’ QV-t
järnmalm, med ormflingriga ränder, torr och mörk qvaris, och Run«
dom få kallad horn, eller vackra kifelarter, famt grå fandften.
Malmen bedår af dels mulmig, dels tät och fjällig, fällan
lef-verfärgad cinnoberj merendels infprängd uti gips och lerarter,
jemte järnochra. Utom defs förefaller här ockfå ofta gedieget
qvickfilfver famt, fåfom mera fällfynt, uti grufvan Carolina:
a) Qvickfilfver med filfver förenadt uti’ en art af
Se Silfver. b) Mineraliferadt qvickfilfver med Svafvel och
par,vid Mofchel, fom fprakar i eld} likaledes c) Qvickfilfvermalm
i följe med Blyglans, vid Mörsfeldilka grufvorne. Stundom är ock
‘cinnobern med et kifelämne få förfienad, at den liknar en jafpis af
Ikön röd färg, få hård at den ger eld emot ftål, och är
ändågan-Ika rik på qvickfilfver. d) Qvickfilfver med faltfyra mineral i fe*
radt, eller en art gedieget fublimat, är ockfå funnit uti
Zweybriic-kilka qvickfilfver-grufvorne vid Mofchel-Landsberg. Färgen af
denna befynnerliga malmart är dels hvitgrå, glänfande, dels gul eller
fvart. Den har et cryfiallinilkt anfeende, famt är fiundom aldeles
cryfialiiferad. Denne arten har länge varit okänd och utburen på
varphopen, fom en torr och onyttig fpat, til defs Herr Woulf
ifrån England underfökt och uptäckt defs halt. Se Fibigs Mine~
ralogie, f. 303.
Vidare om denne ortens många qvickfilfver-grufvor, och
förändringar af där befintelige malmer, kan omfländeligen fes af Herr
Ferbers Bergmåmifcbe Nacbricbten 9om Pfalz och Zweybriicken,
{. 21 - 68*
Utom förenämde qvickfilfver-malmer vid Idria, och vid
Stoc-kenwoy i Kärnthen, famt uti Churpfalz, finnas äfven fådane vid
Topfchau uti Öfverungern, äfven vid Rofenau, Schemniz och
Crem-niz, famt vid Zalatna uti Siebenbiirgen, dock til föga betydande
mängd} uti Sachfen vid Hartenftein, och vid Schönbach uti
Böh-men.
Uti fladen Montpellier, uti Frankriket, /kall ligga et flolager,
eller et flratum, af grå lera, fom förmenas flräcka fig under ftörre
delen af fladen, och har förft blrfvit yppadt vid en djup källares
gräfnirig. Denne lera /kall innehålla eö myckenhet gedieget
qvickfilfver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
