Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rengörs-hårdar kallas vid våre Svenjke vafkverk de plan»
härdar, hvarpå den ifrån de andra planhärdarne famlade digen
fluteligen valkas helt ren ifrån bergarter.
. De /kiljas ifrån andre planhärdar förnemligaft genom mindre
flupning. Se Vajkning och Planbärd.
Repcllcratldc kallas de järnmalmerfom föga eller intet
dragas af magneten, förr än efter någon^ beredning genom eldens
verkan, och tilkomfl af et bränbart ämne«
Någre dragas icke hvarken för eller efter roflning, fåfom de
mycket brUnftenshaltige ifrån Klapperud, på Dahlsland, och ifrån
Skidberget uti Lexans focken &c., af hvilka en del gifva tack*
järn, fom intet heller lyder magneten, förr an efter bränning.
Andre dragas aldeles icke rå, men efter roflning flarkt, fåfom
järnleror, rödkrita, umbra, ren blodflen, eller glaskopf, hvita
järnmalmer, flahlflein, eller pflintx, ctyftalliniik eifenbliithe, m. m.
En del lyda magneten gan/ka litet, både föt och efter roft«
ning, fåfom Grangärdes fjuftjerne-malm, ehuru den håller emellan
60 och 70 procent järnj likaledes Ormbergs fjälliga blodftensmalm,
ifrån famma focken.
Somlige dragas rå flarkt, men fvagare efter bränning, fåfom
Gräsbergs, Burängsbergs, Lekombergs, Sikfjöbergs, med många fle«
rå, i fynnerhet qvickflens- och fär/kande malmarter. Vifla
nar, hvaruti järnkalken tyckes af naturen vara vitrificerad, fåfom
uti Riddarhytte tungften, granatbergs-arter, m. fl., röja icke fin
järnhalt förr än efter ganika fiark calcination med tilfatt kolflybbe,
eller flundom icke förr än efter fmältning til flagg. Således’ äro
repellerande malmer af fnart oräkneliga förändringar, och däraf
kan ockfå finnas at järnprof med magneten äro ingalunda påliteli«
ge, men böra ändå intet förfummas.
Til denna arten kan ock räknas deo af malmletare få kallade
Stjertmalmen, fom repellerar den norra, men attraherar den födrä
ändan af magnetnålen, och är fålunda af natoten attraBoriJk. Jämn«
.för ordet Magnet,
Ehu*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
