Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rotar kallades i förra tider vid Falun en fammanfättning af
vifla bergsmän, fom begärte Bergmäftarens tilfiånd at för egen
räkning bryta uti grufvan, eller uti vifla fall och ras.
Rothgulden, Rotbgilldenerz, Minera argenti rubra, Minera
Florenorum rubra, är en af de rikafle filfvermalmer och beflår af
filfver mineraliferadt med Svafvel och Arfenik.
Den har väl fitt namn af defs röda färg, fom är den
allmän-nafte, men finnes dock däruti af åtlkillige förändringar, fåfom: -
råd, halfklar, rubinfärgad. — Blekröd fom mönja. — —
Brunaktig. — Grd, blyfärgad — Svartaktig, eller mörk j men röjer
fig ändå altid med röd färg, då den rifves. Ren, utan bergart, har
uti fpecifiqua tyngden förhållit fig til vatten fom 6,2if til 1000.
Den kan decomponeras genom kokning uti Ikedvatten, då det
mäfta filfret uplöfes, fvaflet lemnas olöft och en del arfenik faller
fom et hvitt pulver til bottnen, famt kan genom uplösning uti aqua
regis /kiljas ifrån fvaflet. Silfret falles utur den klara uplesningen
med kokfaltfyra, eller med koppar. Se Bergmans Opufc. .
Vol. II. f. 417.
Rothgulden finnes fpatformig, ren och klar fom en rubin. För
biåsrör och lampeld fprakar den häftigt, fmälter lätt} ofar flarkt,
fom auripigment, af fvafvel och arfenik, famt fätter gul rök pfi
kolet: med tilfatt borax reduceras filfret och får fvart färg af
fvaflet, hvarmed det förvandlas til en glaserz. Denne malmart
innehåller gemenligen hälften filfver, eller fo procent, och däröfver.
Vifar fig ofta cryfiallinilk uti drushål, men af mycket föränderlig
Ikapnad, ftundom 10 och I2fidig, ftundom åter prismatifk, med
3, 4 eller femfidig fpets} dock merendels granatformig, eller
do-decaedrilk, då defs planer äro aflånga rhomber. Den har icke
funnits cubilk, eller oäaedrilk, men pyramidalifk, fom fvintänder,
har kommit ifrån Guadalcanal uti Spanlka Wäft-Indien. Uti olika
ikapnader på cryflallerne upräknas af Herr De RoMé de l’Isle io
varieteter. Se defs Criflallogrnpbie, 2 edit. T. III, f. 447. - 460.
^Utan at vara i cryfiallinilk Ikapnad, förefaller rothgulden vid
åtikilliga Ungerfka och Tyfka filfvergrufvor, fåfom vid Schemniz,
vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
