Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härom, med mera, fe-Herr Ferbers -
ftein-Scbmelzens zu Eifenarz, famt von dem
Hart Zerrenbantmer, införd uti defs Ab band!iiber die G eb. und
Bergw. in Ungarn, f. 273 och 313} Hsrwigs von
Stablmacben zu Scbmalkalden, f. 2f$ likaledes fur l’acier
d Alface, hvareft bade fven/ka och flere orters ftåltilverknings-fätt
äro införde; utom hvad fom kan inhämtas af Svedenborgs
Afhandling : De Ferro, och uti Di&ionnaire des arts.
Råtberg, Se Fdule.
RåtlkÖl) eller Råtflöts, vil fäga det famma fom en rutten
’fkdf eller flåts,uti Tylkland Rauc kallad. Uti flötsberg,
där ikifferarter brytas uti flolägr;Ve kalkberg, beflår det hvarfvet,
fom ligger närmaft til /kifFerbäddens takften, gemenligen af en lös,
hål ig och likafom rutten kalkften, och denne kallas egenteligen
Rauchwacke; men RJtfkålar uti gångberg, eller uti ftrykande
gängar, beftå af få kallad Fduley eller vittrade kiefer, jtdrnocbra, Gilbe
och mångahanda likafom murknade jord- och fienarter.
, Råtfli, Se Skinflag.
’ Rått y Hårdty Skårande, eller Marigt, fäges det gå uti ham-
marfmedshärden vid tyikfmide, då tackjärnet vil hålla fig
flytande uti härden, och fvårligen kan bringas til fär/kning, eller at
vända fig til fmidighet, hvarvid icke heller någon riktig kokning kan
erhållas. När järnet håller fig fålunda flytande, fäga fmederne at
det går Sjörått.
Til et fådant järnets förhållande uti hammarfmedshäfden
kunna vara flere orfaker, fåfom uti härdflällningen: om bäljorne ligga
för långt in uti forman, eller denne för långt in uti härden: om
nedre formläppen är för mycket. aftagen: eller om härdfpången
ligger för högt, eller at bäljorne pådragas för hårdt under
räcknin-gen. Förnemfia grunden ligger dock merendels uti tackjärnets art,
antingen det är för mycket nödfatt, eller at malmen, hvaraf det
*l>lifvit tilverkadt, varit fmittad af brunflen, fom ganika mycket
bidrager til et qvickt flytande tackjärn, och fom fvårligen kän
bringas til fär/kning. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
