Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andre förflå med detta namn fådane donlagige gångar, fom
hålla fin ftupning på djupet emot väfter och hafva fitt utgående i
dagen emot öfter,-eller emot folens upgång, då gången fäges
ligga, in guten Getriebejeller ock kallas de gångar rechtfinnige,
fom yppa fig vid bergsfoten och hafva fin flupning lika, eller uti
famma väderftrek, fom bergets fluttning, famt fåledes flupa med,
men icke emot berget, uti hvilken fenare händelfe gången
gemen-ligen af berget på djupet blifver förtryckt. Jämnfor ordet Gång.
Röar är vid järngrufvome, uti Nora bergslag, det famma fom
Fångrår, eller Sprutor. Se detta ord. Beflär mäft af fmala
flickor, med krutdeg befmorde, til bergfkottens antändning.
Red arfenik, Se .Realgar.
Rödberg kallas af gemene man en rödlätt, något /kifrig och
vrefig järnhaltig hornbergsart, eller flenhärdad järnlera, fom häller
14 til iy procent järn och fmälter uti elden til fvart flagg. Finnes
här i riket dels mörkröd, med fvarta fläckar, dels rödbrun med
grå ränder och gröna fpeckflens - fläckar. Se Kongl. Vet. Acad.
Handl. 17^4 f. 293.
Rödbinda, Se Binda.
Rödbråckt ( Rotbbriicbig)kallas det ftångjärn, fom under
fmidning vid rödvarm hetta är benägit at brifta fonder, eller at.
taga tvärbrakor uti kanterne. Tål icke heller väl at rodvarmt
vikas på kant, fäfom til häfllkor, utan at brakna. Uti hvitvarm hetta
kaftar det röda vällgniflror, men braknar då ej få lätt för hammaren:
kallt är det ganika fiarkt och fegt famt fvårt at afbryta: uti
brottet vifar det fig tågigt, med något mörkare färg än det godartade:
är gemenligen groft och otätt famt fåledes otjenligit til fina
polerade arbeten: är mäft benägit at taga roft uti öpen luft, och
fåledes icke det bäfta til takplätar: äger föga fpänflighet, och bör
där-fore icke väljas til järntråd. Då flora järnftycken däraf, väl
hvit-varma, kaftas uti kallt vatten, kännes af ångan en fvafvelaktJg lukt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
