Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerhet fökas, vid flöts - eller flolägrige kalkberg, fom beflå af en
myckenhet petrificerade fnäckor, eller fjolp, fåfom lemningar af
hafsvattnet, och det merendels på något betydande djup, under
det frifka vattnets horizont. De många kalkbergen, af dylik art,
uti England och Tylkländ, torde äfven vara grunden til en
myckenhet faltkällor uti deffa länder.
Saltfpiiidel kallas en kula af glas, eller bernflen, förfedd
med en lång, fmai fljelk, eller fljert, och inuti belaflad med
någon tyngd, få at den uti rent vatten kan fjunka til et vifst djup,
fom på fljelken utmärkes. Alt efter fom vattnet fedan belaflas
med något däruti uplöft falt, fjunker kulan mindre djupt, fom dä
på fljelken tecknas, få at för hvarje lod falts upiosning därpå kan
erhållas et färikilt märke, hvaraf fedan kan finnas huru många
lod, eller qvintin, falt en förekommande lut innehåller, då
falt-fpindelen däruti nedfänkes, och då han efter hvart och et falts
art och belkaffenhet är inrättad, ungefär på lika fätt fom de här
f riket bekanta bränvins-profvare. Jämnför Saltvigt.
Saltften, Sal Caduum, är et bergfalt, blandadt med någon
gips och lerjord, fom gör at det Iångfamt, eller fvårligen, löfes
uti löften och brukas därföre fom lleke för bofkap. Det kommer
fnäft ifrån Polrfca faltgrufvorne. Se Bergfalt.
Saltfyra, Kokfaltfyra, Spiritus Salis, är den ena ,’ eller fura
beflåndsdelen, fom med alkali minerale utgör det allmänna
kok-faltet. Den’ räknas at vara ibland de mindre frätande
mineralfyror, eller, i anfeende til ftyrkan,’ den tredje i ordningen, efter
vitrjolfyran. Är ganlka benägen at draga fuktighet til fig utur
luften, och få flyktig, at den fvårligen kan concentreras. Angriper
föga huden 5 dock kunna liktornar därmed fmåningom borttagas.
Alt linne fkadas i fynnerhet däraf häftigt 5 men oljor och feta
fe-ker angripas föga. Har för öfrigit alla egenfkaper af fyror.
Förtager äfven fvarta färgen på Ikrifvare-bleck. — Skiljer fig ifrån
vitriolfyran genom flörre flyktighet, och har fvagare affinité til al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
