Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
da at de ej fås uti flora ftycken, och at faft klyft då’raf ej heller
är bekant.
Ibland de utländlke kan, fåfom mäft anfenligt, märkas det
höga fandftens-berget vid Maflricht, St. Petersberg kalladt, hvarpå
fäftningen, eller caftellet: la ForterefTe de St. Pierre, är anlagdt.
Uti detta berg, och under fällningen, är en ofantelig ftor grotta
uthuggen, med höga hvalf och pelare, få at flere hundrade man
däruti kunna beqvämligen herbergeras. Vid Miihlberg, uti Beyern,
är et vidflräckt fandflens-berg, hvaruppå rudera ännu finnas af et
gammalt flott. €)enne fandften är finkornig och hård, med många
jämkörtiar infprängd. Se Baumers Natur- Gefcb. des Reicbs.
I Del, f. 248.
I allmänhet räknas väl fandflen äfven få litet fom breccia,
eller fammangyttrade ftenarter, at vara malmförande; men’flundom
utgör-den gångar uti andra bergarter, fåfom vid Lauterberg, på
Harz, där en mägtig kalkblandad fandflens-gång flryker genom et
uråldrigt lerfkififer-berg och förer kopparkies, tillika med ftråligt
koppargrönt. Uti fandflensbergen i Siebenbiirgen infalla en oan«
delig mängd klyfter, fom äro guldförande. Exempel på dylike
guldhaltige fandftensberg anföras af Herr Pallas, uti Siberien, och
af Herr Gerhard, uti Schlefien. Uti flötslager är kopparfanderz
bekant vid Riegelsdorf i Heffen. För öfrigit gifvas både
Bly-Kobolt- och Järn- Sanderzer. Häraf finnes at fandften väl
tilfäl-ligtvis kan innehålla metaller, utan at gifva hopp om malmförande
gångberg. Se Herr Haidingers von Gebiirgs arten i
införd uti Hr. von Borns Pbyficalifcbe Arbeiten, andra årgångens
andra qvartal, f. ioi.
Sandftein kallas af grufvearbetarne vid tenngrufvan Zinnwald,
uti Sachfen, en verkelig granit, fom beftår af qvartskorn och en
lös fältfpat, jemte litet glimmer. Fältfpaten är finkornig och
ler-artad, fom gör denna hälleart nog lös. Se Ferbers Min. Gefcb.
verfcb. Länd. f. 160.
Om fandften och defs arter böra äfven jämnföras orden
Häl-learter, Qvarnften, Slipftén> Brynflen, Jfug , Qyaderfien
och Ställften.
II. Del. X x x Sand«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
