Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schillerfpath, eller Scbilerfpat, belkrifves af Herr Dau-
benton fom ,en fältfpat, hviden uti friikt brott vifar
färglkift-ning, fom däraf upkommer, at de fmå lamellerne på defs yta
luta emot hvarannan uti färikilte vinklar, och fåledes, vid ftenens
vändning, Händigt refleftera andra ftrålar. Se Memoir. de
Roy. des Jcienc. å Paris, 1781, f.
Til Scbillerfpatb hörer ock en art granit, fom blifvit nyligen
uptäckt uti Ingermanland och bedår til flörre delen af en fvart
fältfpat, famt /kiftar med äfven få iköna färgor, fom den bäfia
labradorflen. Af grönaktig qvarts ingår ganlka litet uti defs
fam-manfättning. Glimmern däruti är grofbladig, på fine Hällen
fam-manträngd, til färgen dunkelbrun och näHan fvart, dock få at här
och där något guldgult framlyfer. Se Crells Cbemifcbe Annqkp 3
1786, 2:dra Stycket, f. 159, 160. •
Schirl är väl egenteligen detfamma fom Ikörlj men då den
finnes uti fmå korn ibland fanden vid rinnande vatten, räknas
defle Scbirlkorn för et godt märke til valkguld. De Hnnas dä
helt*fmå, nötta och afrundade uti åtlkillig ikapnad, och af olika
färgor, fåfom fvarta, bruna, röda, blåaktige, gröna eller
blyfär-gade, och foregifvas äfven at vara guld- eller filfverhaltige,
hvilket kan vara tilfalligt, fåfom tilkomne genom malmfyndige bergs
förHöring.
Scbirl kallas ock’ vid. tylka tenngrufvorne en grof Ikörllik
järnbinda, wolfram, eller hornblende, fom vid tennfmältningarne
dels förllaggar tennet, dels gör . metallen hård och bvitfläckig.
Se vidare Skör/.
Schiftus betyder Skiffer. Se detta ord. De gamla hafva
ock under nämn af fchiflus förflått fådane arter, fom hafva en
trådig, eller kilformig, fammanfättning. Således har blodflen,
famt gipsfpat, m. m., därunder varit begrepne. Ptirnus /kall ock
under detta ord hafva förflått Talken.
Schlackenerz kallas en art branden, fom liknar fvart
flagg. Är gemenligen en fpröd järnblandad Glasen.
Schlao
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
