- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
554

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flagare, forfamras icke den blå couleuren märkeligen; hälft denne
metall vanligen förenar fig med kobolt-metallen och fatter fig til
botten. Vismutens gula flagg /kalle därpå kanna göra någon
/ka-delig verkan; men denne lättfmälte metallen Ikiljer fig fnart
därifrån ati förfta glödgnings-hetta, och famlar fig til botten af
digelen, uti fär/kilt regulus, få framt den icke förut, genom för flark
roftnings-hetta, är bräckt til flagg. I anfeende därtil Xkiljes ock
denne metallen, vid de flöra verken, genom en fär/kilt fmältning,
förft ifrån kobolten. Se Vismuttilverkning.

Schmaltzprof på kobolt fordrar en noggran handtering, då
det /kall tjena til uplysning för tilfatfernes reglerande ’vid flora
fmält-proceften — Koboltmalmens roftning är det förfta, fom
fordrar förfarenhet och noga tilfyn, i fynnerhet vid vifta arter, at
het-. tan hvarken blifver för fvag, eller drifves til för hög grad,
fivar-vid medföljande metaller gå til flagg och /kämma couleuren. Då
en myckenhet arfenik är med, bör ej altfammans däraf
fuilkomii-gen utdrifvas, emedan en del är nödig för at bringa fpeifen med
-kifeln til förglasning. — Roftningen /ker för fmå profver vanligen
på de få kallade roft/kärflar uti proberugns-muffeln, fedan malmen
förut är rifven til pulver, eller dragen til flig, få at hettan efter
behag kan modereras, under en flitig rörning Yned rörhaken.

• vidare ankommer på förfök, at finna en lagom tilfats af fand,
eller kifetmjöl, efter koboltens rikhet på färgämne. Om för
mycket kifel tages, kan väl’ glafet blifva blått* irjen efter finmalning til
fchmaltz blifver färgen mera grå än blå. .,0m åter tilfatfen af
kifel är for liten, kan glafet blifva helt fvart och erhåller icke
heller någon blå fiirg efter defs finjnalning. Det är fåledes
fäkraft-at inväga, til exempel, trenne prof på en gång, då til hvardera
tägas 2 probercentner af den’ roftade kobolten, men uti den förfta
digelen tilblandas allenaft 4, uti den andra 7 och uti den tredje 6
centner kifel mjöl, och uärjemfe lika mycket torr potta/ka uti hvatje
digel.

Smältningen /ker antingen uti vindtugn, eller beqvämaft for
puft uti äfja, då digelen allenaft betäokes med löft lock. Efter
ungefär 20 eller 30 minuters blåsning, tilfes om glafet är väl fmält

«ch

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free