Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kopparalka blandas uti digel med litet lättfmält glas, upkommei-,
vid lindrig fmälthetta, förit en röd ogenom/kinlig färg, fom efter
några minuter åter börjar förfvinna och förvandlas til gul och
änd-teligen til.grön, fom äger länge beftånd och kan, efter
omftändig-heterne, blifva ganika vacker, eller ock uti ftark hetta mäft fvart,
häl ii om någon järnhalt är med i fpelet.
Segflag kallas den bergart, fom är feg för hammaren at kroflTa,
och far vid våra fvenika grufvor gemenligen nämn af hornbergj
beftående af en med ftenhärdad lera fammanfogad ikimmer,
hvar-uti partielarne ofta kunna märkas med blotta ögonen. Gifves vid
Falun och Sala af åtikillige förändringar, med fvart, grå, ljus och
mörkgrön färg. Är ftundom få vek at den kan rifvas med nagel,
och fönderfaller uti luften fom en lera, famt finnes vid Sala
kalk-blandad.
Segflaill (Zåber Slamm) kallas den finafle och lättafie flarn,
fom efter bokning fätter fig fenaft- uti de ytterfla funiparne. Den
är mycket feg och fammanhängande, näftan fom en lera.
Segflammen kan dock ännu innehålla fina malmgniflror, och
vara af åtikillig både art och halt, famt måde därföre vafkas på
fine egr.e planhärdar, fom äro ganika litet ftupande, eller icke
öf-ver 10 grader ifrån homontal-lineen. Det gods, fom efter denna
långfamma valkning erhålles, kallas Segflawjlig.
Efter Herr BergsRådet von Swabs gjorde förfok vid Sala, har
fegflammen aldrabäii kunnat tilgodogoras på de få k?.ilade
Stofs-bår åar, efter det fätt fom vid en del Ungerika och Saltz-burgilka
bergverk brukas. Se Kongl. Vet. Acad. Handl. 1763 f. 319.
Då fegflam ikall bringas at uplöfas i vatten til grumling, kan
ock brukas omlöpande hjul, med vingar af järnbleck.
Sehms- och Fedcrknus Gleicber kallas vid förtent bleckfmide
de fmeder, fom göra förfla arbetet på ämnesjärnet med
Urvall-ning och B ladning, fom får namn af likna, eller Gleicka til Störts,
efter arbetarnes ifrån Tyfkan brutne talefätt. Se Bleckfmide.
Seifen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
