- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
577

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Selenites Tart arens har i fenare tider et jordi/kt och
fvår-loft medel falt blifvk kalladt, fom beftår af tfinftensfyra förenad
med kalkjord, eller krita, genom kokning med cremor
tartan-Se Kongl. Vet. Acad. Handl. 1770, f. 212.

Sems GleichareSe Sebms.

Senkel, eller Sinke/,’ kallas de fm$ järnfinkor, eller tunna
märlor, hvarmed ribbor fäftas öfver fogorne uti vatturännor, m. ra.

Senfenfmide och Senfenbammare kallas inrättningen för
lie-fmide efter tylka vifet.1

Seramit kallas en röd och hvit marmor, fom bry tes vid
Liittich och förarbetas uti Holland til bordlkifvor och poftamenter
för fpifar, m. m. Sådan är ock vår Finika röda och hvita
marmor ifrån Pargas focken.’

Serpentin kallas ock af någre Serpentiner Marmor, ehuru
den aldeles intet horer til marmor/lägtet, faftän den ftundom kan
innehålla fläckar af kalkften och, där kalkften är rådande, får
den hamn af Opbites, famt räknas då ibland hällearter.
Rätteligen är Terpentin en mycket tät och faft art af fpeckften. Defs
allmänna kännemärken oen egenlkaper äro följande, fåfom : >— At den
kännes len på ytan, näflan fom tvål. —■ Kan fågas, rafpas och
fvarfvas med vanlige verktyg af ftål. — Antager en göd politur,
med trippel och olja. — Angripes intet af någon fyra, då den är
ren och utan inblandning af kalk. •— Pulveriferad ger et hvitt
mjöl. — Tål häftigt påkommande hetta, utan at fpricka. — Uti
medelmåttig hetta utfvettas därutur en fin fettma, fom har någon
empyrevmatilk lukt, hvarefter ftenen förlorar ungefär Atdel af fin
tyngd. — Uti ftark eld upglödgad blir aldeles ogenomlkinlig,
antingen hvit, eller rödaktig, med fvarta fläckar’} eller förlorar fin
förra färg famt antager den hårdhet, at han ger eld’emot ftål. —
Står faft uti elden, utan tecken til fmältning, vid ^:dedels
tim-II. Dej.. D d d d ma*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free