Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ömfom få väl för qvartfen, fom böfsflintan, til exempel: då
Terra Silicea namnes, förftås därmed den förnemfta
beftånds-delen: Kifel- eller Qvartsjord, fom är gemenfam uti begge,
äf-ven fom uti de flefte ftenrikets allier.
Silex får hos lithologer mer eller mindre Iämpelige tilnamn,
fåfom: Silex Agatinus, hvilken betyder en vacker kifel, eller
fämre Agat. Silex communis är det famma fom Igniarius,
Pyro-macbits, eller gemen böfsflinta — Silex Figur atus > fom föreftäller
tiifälligtvis fkapnaden af någon organilk kroppsdel, fom då med et
latin/kt, eller grekiikt namn utmärkes. — För öfrigit får denna
flenarten hos de gamla anåorer äfven namn efter orterne, där den
linnes, fåfom Silex Lybicus, Lunenfis, Sabius> m. .m.
Silfver : (Silber) är en af de tre bekanta ädla metallerne, fom
uti finé egenikaper at efinotflå förgängligheten kommer närmaft til
guld och platina, famt äger ftörlla hvithet och, glans, då det ä(
poleradt och rent.
Uti fpecifique tyngd förhåller fig filfver, på det högfta
fine-radt, til vatten fom io,5’5’22 til 10,000, då det efter g)utning
tillika är hamradt. Det kommer fåledes uti tyngd närmaft til bly,
fom hinner til 11,2969. Se Kongl. Vet. Acad. Handl. 177? f. 125".
- v vSilfver antager väl intet uti luften någon flags erg, eller roft,
men phlogiftiqua, och i fynnerhet fvafvelartade utdunftningar, fäfta
fig därvid och fläcka defs yta.
;Det är näftintil guld den fmidigafte metaH, men äger något
ltörre hårdhet emot hammare, och måfte efter fmidning ofta
glödgas at återvinna mjukheten. Et gran kan, uti tunnafte blad
ut-fmidt, erhålla en yta af 288 qvadrat-tumj och uti tråd låter filp.
ver utdraga fig til et hufvudhårs finhet. Uti lämpelig fkapnad
formeradt äger det god klang, och fåledes mera fpänftighet än guldet.
Jj-’ En tråd af -jVdels tum i diameter kan bära inemot 270
Ikål-ponds tyngd, innan den briller. , Silfver äger fåledes litet mindre
feghet än järn, men fiörre än mefltng.
-aW ren e^d upglödgadt behåller det fin hvita färg, och
fmäl-c .Eeee 3 te*
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
