Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvartal, f. 93, tilfälGgtvis af Herr Stutz : at Annæberger
filfver-malmen brytes endafi nefter - eller körtelvis: at den då fiundom
håller ända til 60 marker filfver på centnern: at
Scbwnrzgulden-erz, eller förvittrad Gtaserz, däruti finnes, fom utgör.fvarta
fläckar och torde hafva fiörfia delen i filfverhalten. En annan gulbrun
järnig blyochra, med infprängd knpferblått och kupfergriin , fom
håller 10 lod filfver, brytes åfven i famma berg. .
Vid Kungsberg förefalla flundom rena fpatarter af mörkgrå
färg, fom äro ganlka filfverrike, ehuru ingen inblandning af de
här förut nämde malmer däruti är fynbar. Uti någre kan likväl ,
vid en noga granlkning med microfcop, eller af någon fträfhet
emot handen, märkas antingen at fådan kalkfpat är inblandad med
oändligt fina fpetfar’ af gedieget filfver, eller af någon
glaserz-fchvärze, tingerad med mörk färgj eller ock hafva ganika fina
hinnor af glaserz futtit emellan fpat-lamellerne angeflogne.
Detta vederlägger dock intet möjeligheten at ju filfver äfven
kan på et intimt fätt vara uti fjelfva fienarten uplöfi 5 i hvilket
af-feende det är en nödig varfamhet, at på minfla anledning intet
iemna fådane arter oforfökte uti fmå prof. Blende, til exempel,
hålles väl allmänt för at ej befiå af någon annan metall än järn
och zink, men ofta finnes den både filfver - och guldhaltig, fom
af Kugelerzen och af den Ungerfka blenden kan intagas.
At ftenarter, i fynnerhet kalk, kan impregneras med filfver,
är få mycket mera möjeligt, fom oemotfäjeiige obfervationer
gif-va vid handen, at filfver kan finnas uplöfi uti vifta färgade
vatten, fom figa fram genom fina rämnor uti bergen och fiundom
kunna förena lig med kalkvatten, hvaraf ändteligen eh finter,
kalk-flen, eller fpat, formeras med tidens längd. På Harz har varit i
akttagit at på fpolarne af efterlemnade ftegar, eller fahrter, uti en
gammal grufva, fom legat öde under vatten öfver 2cx?:de år,
fatt fig en fiark kalkfinter, hvilken hållit 8 lod filfver på centnern.
Löhneis uti fin tid har redan anmärkt at uti grufvor ofta
flyter utur berget et fvart, eller gulaktigt vatten, fom håller
filfver. Se defs Bericbt von Bergwerk% f. 164.
Gggg3
Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
