Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fen, då den får namn af Råd Sinter. Se Ferbers Min.
vetfcb. Land., f. 64.
Dylik finter är ock det få kallade och -
Jlam, fom bedår af lerjord, alun, vitriol och järnochra, vid
alun-verkenj äfven det fom får namn af Scberp vid faltfjuderier, o. f. v.
Se ’Rålut och Saltafka.
f:o Lerartadt och metalliikt finter upkommer uti grufvor af
Gurer, fom med vatten framfiga och fäfla fig vid väggarne,
innehållande järn, då den är gul, och ofta filfver, då den merendels
är mera hvit eller grå. Se Ferbers Min. Gefcb. f. 273.
Vidare om dalagmiter och deras fydematiika indelning efter
utvärtes /kapnad, fe Wall. Syft. Min., T. 11., f. 388.
Skorftens-fårga, vid koppargarning, fe
Skott. Huru de göras vid bergfprängning, fe ordet
Berg-Jpråncrning.
Skott är ock et talefätt i Nora bergslag, fom förklaras under
ordet: Gå i fkott.
SkOttfall kallas vid bergfprängning det ftycket af berget, fom
med Ikottet bor komma at utkaflas. vid grufvebrytnipg bör
af-feende hafvas at få godt Jkottfall.
Skraggemalm kallas flora rufor af Sjåntalm. Se SjÖmalnr.
Skl’if bly ( Scbreibb/ey, - fFaJferbley ) är det famma fom
’ Blyerts.
Skriftten, Garantronius Lapis Wormii, är en art af
Florentiner marmdr, hvarpå teckningar finnas, fom likna boklläfver.
Skro, fe Skrot.
Skrom kallas den malm, eller /kården, fom uti en kali -
eller yändrofie blifvit i få hårdt bränd, at det mäda godfet med
fvaf-
n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
