Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där ädlare arter gifvas, fåfom här i riket’ vid guldverket, brukas
någon ihera förfiktighet. Det öfverfta, fom Binftycket kallas, förvaras
at andra gången flammas, eller, fom det heter, på andra graf,
och blifver då af tvenne binftycken en andra graf. Då andra
grafven flammas, delas den i fyra delar, utaf hvilka den nederfta
förvaras til profvalkning. Den andra lägges til hejdelnj den tredje
upkaftas på binan til omflamning, och den fjerde förvaras til
tredje omflamningen, eller tredje graf. På detta fättet forfares
med gyldi/ka kifen vid Ädelfors, til defs fluteligen ren Slig
er-hålles. Detta är ock det enda verk, här i riket, hvareö flamning
få ordenteligen brukas.
Huru flamningen tilgår vidFreyberg, fes af där varande
Bergs-Aeademiens Bericbt von Bergbau, f. 301 och följv
Härvid bör anmärkas at uti Sachfen brukas orden Slamma
och Vafka utan åt/kilnad} men uti Ungern, Siebenbiirgen och
Böhmen famt här i riket, äro defle malmberednings-fätten mycket
olika, fom vidare under orden Slam och Vafka inhämtas kan.
Således finnes uti Delii Bergbaukunft, där Ungerfka proeeflerne
be-fkrifvas, under namn af Scblämmarbeit, §. 707, det famma fom
här förftås med Vafka. Men hvad fom där kallas valka tilgår på
et helt annat fätt, och nyttjas endafl til fmåmalms, eller
gruffyl-tans rengörande, eller.til dugelige målmkorns fofrande utur gamla
grufvarp. Se Vafkning.
At innom et trångt rum kunna genom flamning tilgodogöra
den få kallade Segflammen, hvars rening på härd alt för långfamt
tilgår, har Herr BergsRådet von Swab upfunnit och med god
verkan förfökt en flamfump, hvarmed den minfla malmhalt kunnat
uttagas, fom finnes beikrifven uti Kongl. Vet. Acad. Handl. 1763,
f. 313. Skada är at defs vidmagthällande med grofva arbetare
blifver något kinkig.
Med flamning för allehanda jordarter, fom fkola nyttjas til
porcelains-verk eller målare-färgor, poler-pulver, m. m., där det
finalle och lättafte fkall behållas, tilgår val på famma fatt uti
flamgrafyar, men uti en omvänd ordning, nemligen at fedan
få-dane jordarter, eller pulver, blifvit med vattnet genom rörning
sp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
