Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SmedftålSe Småltfiål och Luppftål.
Smergel (Scbmirgel), Smiris eller Smiridis lapis, är en
fin-gniflrig, ljusgrå järnmalm, fammanfatt af fina och få hårda gryn,
at de /kära icke allenaft glas och härdadt flål, utan ock de
hårda-fle flenarter, diamanten undantagen. Den ger ftarkt eld emot flål.
Defs fpecifiqua tyngd är til vatten fom 4,800 til 1,000, och
fåle-des 4 det närmafte lika med fvatvelkies. Drages af magneten
merendels fvagt. Är gan/ka hård at krofla. Rifven ger den rödbrunt
pulver. Genom upglödgning blifver den mera brun och lös, famt
förlorar något af fin /kärande art. Den ofar ock därvid litet af
fvafvelfyra. — Fordrar gan/ka ftark hetta til defs fmältning, och
bör anfes ibland de mäft fträngfmälta arter. — Den är allmänt
känd och efterfrågad för defs nytta vid ftål-polering, glasflipning
famt hårda fienarters både fågning och flipning.
Af fmergelns nämde egen/kap at, vid ftark upglödgning,
gif-va något fvafvelos, följer at den hälft bör fökas, där rödbräckte
järnmalmer gifvasj eller där någon ftåltät blodftensmalm finnes,
fom är fvafvelbunden och uti gran/kap med fvafvelkies. Svaflet,
eller egenteligen defs fyra, har den egen/kapen at meddela
järnkalken en b.efynnerlig hårdhet, under defs mineralifation, eller
danande til malm. Detta kan i akttagas på en del rena
fvafvel-kiefer, fom emot ftål gifva de häftigafte gniftror. En järnkalk,
eller crocus martis, fom blifvit preparerad genom ftåls fmältning
med fvafvel, och fedan bräckt til fint pulver, har ock, af fådan
orfak, en förmånlig /karphet framför den crocus, fom på annat
fätt tilredes, famt är, vid finpolering på härdadt ftål och hårda .
ftenar, i närmafte grad lika med blodften, fom icke heller kan
anfes vara annat än en genom fvafvelfyra tilhärdad järnkalk, eller en
förvittrad fvafvelkies’, hvarifrån den flygtiga delen, eller fyran,
med tidens längd förflugit. Se Blodften. 1 anfeende til det röda
pulver, fom fmergeln gifver vid rifning, kan den med fkäl föras
til blodftens-maltner, och borde fåledes icke dragas af magneten j
men af Herr Ckonstedt är för detta anmärkt, at där fvaflet är
med, där måfte äfven blodftensmalmen lyda magnetens verkan. —■
Smer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
