Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sory, Se Atramentften»
Sota fäges om tackjärnet, då det, under utflytandet, vid
ut/la-get vifar på ytan mörka eller fvarta fläckar, eller likafom et fvart
flått, hvilket icke är annat än järnglimmer, eller blyertslika fjäll,
fom efter afkylningen därpå blifva fittande, under namn af
-mer, eller Kies (fe detta ord), och betyder at järnet är grått, eller
Nodfatt, eller at ugnen är uti Kråfjelag.
Sotkrita är det famma fom Svnrtkrita. Se Krita och
Svartkrita.
Soude 9 eller Sond a , Se Soda.
Sovanfa fkall vara en Japanfk hvit metall, fom i fynnerhet
brukas til bellag på fadelmunderingar.
Spack kallas vid Krakauilke faltgrufvorne en lerjord, fom
innehåller falt. Se Vogels Pr ad. Min. Sy fl. f. 284, och Lehmans
Mineralogie, f. 43.
Spaargips. Därmed menas af någre Seleniten och af andre
en gips, fom blifvit för länge och hårdt bränd, famt därigenom
förlorat fln egenfkap at hårdna med vatten. Se Potts -
110/ie, i:fta Del., f. 19. Om detta ordets vidare bemärkelfe le
Sparkalk.
Spada heter vid ankarfmide flyet, eller den breda klon på et
/keppsankare.
Spadailkare kallas en fort fmå Holländ/ke järnankare.
Spalt är en art hvit, bladig eller fjällig gips, fom finnes både
uti 1’rankrike, England och Tyikland, famt brukas fom flufs vid
metallrfmältningar, hälft om flufsfpat därjemte tilkommer.
Spann-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
