Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fpaten, fora, jemte fin fpatformige figur, äger den egen/kapen at
gäfa med fyror. Denne gifvés..af åtikillige förändringar, fåfom:
å) Klar, genomfkinlig, ofärgad, fnedrutig, under namn af
-belften. Se detta ord.
b) Dunkel, eller ogenomfkinlig, af åtfkillige fårgor, fåfom helt
hvit, hvilken är den allmännafie näftan uti alla kalkberg, famt
åtföljer de flefte malmer. Färgad gifves den: Gulaktig,
phofphore-fcerande, ifrån Jonusvando i Torneå Lappmark. — Brandgul vid
Sala — Svart vid Kungsberg — Råd och Rödbrun ifrån England
— Grönaktig. —• Brun uti Orftcn.
En art pärlfärgad, något rödlätt fpat, halfgenomfkinlig, med
fchattering af guldgula och kopparlika färgor, belkrifves uti EngeL
ike Transaktionerne för år 1779, fåfom beftående af 60 delar ’
mild kalkjord, 3f delar hvit magnefia och y delar järn. Se
Kir-wans Miner alogie, i tyfk öfverfättning, f. 4y. Af mäli lika
fam-manfättning, men mera järnhaltig, är den få kallade
derftein af brun färg, fom brukas til flufs på masugnen, jemte
andra järnmalmer, vid Kreuzenwald.
c) Cryflalliniik uti drufer, fexfidig, med fnedt afftympade
ändar. — Pyramidalilk med hvafia fpetfar och olika fidor, fom får
namn af Svintdnder, finnes vid Sala och Dannemora, fiundom med
fpetfar åt begge ändar.
Kalkfpats-cryfialler förefalla i fynnerhet til fior mängd, och af
många förändringar, vid grufvorne uti England och Derbyfhire,
famt vid många andra utländika grufvor, pa Harz, vid Marienberg
i Sachfen, vid Joachimsthal i Böhmen och flerefiädes. Herr De
Ro-Mé de l’Isle uti defs Criftallograpbie edit. T. I. f. yo3 och
följ., upräknar och befkrifver 32 varieteter af fpatcryftaller med
af-ritade figurer. Jämnför ordet Cryftall. —-Vid Hefsiekulla
järn-grufva, uti Nerike, träffas kalkfpats-drufer af fexfidiga prismatiike
hvita cryftaller, med mycket trubbige trefidige fpetfar, ifrån en
half til en tums längd och * tums tjocklek, anlkutne på en tjock
kalkfkorpa, öfver järnmalm, och växte den ena uti den andra, få
at den yttre utgör et fotral för den inre cryftallenj men vid
fön-derflagning vifa Ae uti brottet den vanliga fnedrutiga fpatformen.
. d) Bla~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
