Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:0. Vid grufvor brukas äfven til brytningen fpett af olika
Ikapnader, fom fes under Grujveredfkap.
Spettflagg kallas den masugnsflagg, eller Lackter, fom un«
der arbetet i llallet faftnar på fpettet och fedan affaller. Den får
uti Tylkland namn af Scblackenkleines och innehåller en hop fmå
järnkorn, fom vid flampverk ikiljas därifrån och tilgodogöras.
Spiauter, Spiat, Spialt, eller Speauter, är et af de fläfta
arbetare antagit namn på Zink. Se detta ord. Någre förflå ock
därmed en ikör blandning af koppar och zink, mefiings-flaglod,
eller Prints Roberts metall.
Spicke Jarn kallas af en del fmeder det tackjärn, fom efter
afkylningen faller mycket tilhopa midt på göfen, eller galten, med
höga och hvaffa kanter, fom utmärker at det är nödfatt och af
fattiga malmer.
Spik är, efter ordets allmänna betydelfe, nog allmänt bekant.
Om defs fortamenter och tilverkning, fe orden Spikbamrar och
Spikfmide, famt mine anledningar til järn- och flål-förädlingens
förbättrande Cap. IX.
Spik vid kopparfmältningar kallas fmå handfpett, med eller
utan träfkaft. Se Hytteredfkap.
Spikhamrar äro fmå kniphamrar, af 12, if a 18 markers
vigt, fom drifvas med vattuhjul och brukas til den få kallade vat«
tenhammar-fpikens förfärdigande. De göras antingen med en flät,
men fmal pen, fom vanlige kniphammare, eller med korspen,
hvarmed förflås at banen, eller penen, få väl af flädet, fom på
hammaren, är gjord uti et kors, antingen fom et latinfkt T eller fom et
L, få at fmeden både kan räcka ut fpikämnet på korspenen a b
(Se Tab. XXVIII Fig. y) och äfven fläta honom på den rätta penen
r, utan at behöfva flytta fig ifrån fitt fäte. Då det ena korfet vid a
göres hvafst, kan äfven fpiken däremot få när afhuggas, at bufda~
ren ej behöfver vara därmed hindrad, utan har endafl at fätta
honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
