Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i) Kaking Goals uti England äro de famma, fom uti Ty
flt-land Fette Koblen, eller Pecbkolen, kallas. De gifva dark låga
’ och rok, fmälta och brinna tilhopa uti elden, - famt gäfa därvid
upp och äro mäfl varaktige. Af fådan orfak nyttjas de i
fynner-het til hvarjehanda fmide, famt vid fmältningar uti
reverberér-ug-nar, ftålugnar och hvarjehanda vindtugnar, hvarvid de flörfla och
grofvafte kolen måde väljas. De äro dock nog hetfige och
medföra ej fällan angeftogen fvafvelkies uti lofsnorne, hvarföre-de uti
fmideshärdar måde varfamt fkötas, at järn och dål däraf icke
brännas. •«
Efter utbränmngen lemna delle kolen en pipig, eller
Ikum-mig dagg, liknande, en pimsden, af fvart eller grå färg, fom
med kalk kan brukas til cement, i Aället för terra pozzolana.
Stenkol af denna art få uti Tyfkland äfven namn af*
Broek-koblen3 eller Stuckkoblen, då de. vid brytningen falla ’uti flora
’ flyckenj men de fom under grufve - arbetet, eller genom vittring
lätt fönderfalla til fmått grus, eller dybbe, kallas där Grufskoblen.
DefTe brinna lätt med flamma, men gifva mindre hetta och
kunna ej få beqvämligen nyttjas, få länge de äro uti form af grus,
eller ftybbe, hvarföre de ock på fomtige orter blandas uti tjockt
lervatten, få. at däraf kunna formeras bollar, eller kakor, fom
fedan torkas och tjena at bränna, vintertiden, til varmans
under-hånande. uti fpifar, hvilket uti Liittich, i rfandern och på flera
orter brukas.
c) Skifferkol, eller Brandjkiffer, finnes i fynnerhet här i
riket vid Boferup uti Skåne.. Brinna med en klar låga, men
gytt-ra ej tilhopa fom de Engelike och flockria fnarare, famt lemna
en leraktig jord, eller alka, fom ej går til flagg. De äro fåledes
mindre tjenlige for fmide, men kunna med förmån nyttjas för
kalk- och tegel brännerier. Se ordet Stenkoisblomma.
Scbiefer koble, fom vid några Tylka denkolsgrufvor brytas
under detta namn, äro mera löfe och bladige, famt mycket
benägne at vittra och fönderfalla uti luften j men under bränning
för-kålla de fig lika fom de redan nämde Ikifferkol ifrån Boferup.
d) Glans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
