- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
820

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hålles äfven, under deras kolning uti täckte och lämpelige ugnar,
åtikillige nyttige producer, fåfom: en brun olja, tjenlig få väl til
Ferniffa på järnbleck, med tilhjelp af någon préparation,. fom ock
at nyttja i fiället lör linolja til Boktryckare-fvärta, Tamt vid ften«
arters polering och til lampor, med mycket mera. Af röken berede»
den fvartafle färg, fom är mera biflåndig emot fol och luft, för
tryckerier och kopparftickare, än den fom brännes af vegetabilier.
— Ändteligen kan ock af de fåledes kolade ftenkol göras
merendels all den nytta fom med träkol, til och med för järnmalmers
fmältning på masugnar. Näftan det enda, hvartil ftenkolen ej
kuona tjena, är vid ftångjärnsfmide, då tackjärn fkall vändas til
ftår.gjärn, eller til fmidighet, på öpen härd, hvilket med dem
aldrig lyckas. I det ftället gifvas likväl utvägar at vinna famma
ändamål, med ftenkol, genom fmältning uti flutne diglar, dock med
öfverdrifven koftnad. Se Järnets Hiftoria f. 410. Likaledes har
uti England blifvit förfökt at, uti reverberér-ugnar, arbeta det
genom itenkols-flamma nedfmälte tackjärnet til fmidighet — Af de
täta och fafta Engelika Cannel Coals, fom äro en verkelig Gagat,
tilverkas äfven genom fvarfning och llipning hvarjehanda arbeten,
fåfom Knappar., Thekoppar m. m.

Stenkols-blomma, eller Svärta, kallas en fin fotande jord,
fom finnes i fynnerhet uti ftenkols-flötfer, liknande en kimrök, famt
vifar fig ftundom i dagen och uti dälder, där något ftenkois-hvarf
framikjuter. Den får uti Flandern namn af Rab, och gifver
ftundom anvisning til ftenkols uptäckande.

Vid Boferups ftenkols-grufva uti Skåne förefaller den under
namn af Svärta, och beltår af likafom förmultnade, eller vittrade
ftenkol, eller af en med ftenkols-olja genomdragen och fönderfallen
lerfkiffer. Uti elden kan väl tändas och glödga, men utan at
gifva någon låga, och lemnar fkifferbiaden under lika volume, fom
iöre bränningen. Håller fig mäft på öfra delen af flötfen, men
infaller ock mycket inuti fjelfva lagret. Är då rrffera ftenhärdad och
får namn af Branäfkiffer. Denne kolarten, fom kmnar fin
ler-ikiffer til formen oförändrad, äfver.fom. den ibland ftenkolen be-

finteli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0826.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free