Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
til lagöm confiftence, tor at kunna arbetas på Ikifva ti! käril. Defle
brännas uti ftark hetta, hvarvid tillika en vifs art af glafur därpå
erhålles fålunda at, under ftarkafte hettan, vid ilutet af bränningen,
inkallas, genom åtikillige gluggar på ugneq, en hop kokfalt, fom
ökar hettan och gör at de tilämnade käril antaga på ytan et
glanlkt utfeende och blifva altigenom flinthårde, famt äga den
förmån at federmera icke täras af faltaktiga, eller fura vätikor,
fom vänligen händer med det allmänna oäkta glaferade porcellainet.
Detta är den gröfre forten af ftenporcellaine, fom på fådant fätt
blifver färdig uti förlla bränningen. En finare art af denna vara
brännes förfi til Biscuit, utan glans, och öfverdrages fedan med
en halmgul glafur, famt brännes då andrä gången och får en ännu
vackrare glans och fpegelglatt yta. Stundom målas det med guld
och hvarjehanda emaille-färgor, eller ock med kopparfiyckens fvarta
aftryck. Se Ferbers Oryktngrapbie , f. 91 o. f.
Uti Derbyfhire tilverkas äfven åtikillige andra forter
ftenporcellaine, fåfom hel fvart med tilfats af brunften, jämnväl af dels
mörk dels Ijusbrun färg, fom tilkommer af fjelfva lerans art. Vid
Burflem beredes ock af en röd järnlera, eller bolus, et få kalladt
Jafpisporcellaine, hvilket är få hårdt at det gifver eld emot flål
och kan, fom en naturlig jafpis, llipas och poleras.
För flen-porcellaine brukas ock uti England at, jemte
flintmjöl, författa pipleran med en lös tvållik fpeckften ifrån Li7,zard
i Cornwall, Soaprock, eller fåpften, kallad. Se Herr Watson*
EJJay on Cbemiflry, tryckt 1782.
Stenprof, Sten - Chemie, eller Litburgie. Härmed förftås
egenteligen den kunlkap, fom lärer at genom chemilke medef och
uplösningar, både på torra och våta vägen, uptäcka hvarjehanda
jord- och ftenarters beflåndsdelar, i anledning af deras egenlkaper
och förhållande, fom vid hvar och en färlkilt art, under deras namn,
finnes anmärkt, och hvarvid de utvärtes kännemärken, fåfom: färg,
figur, hårdhet eller vekhet, tyngd, lukt, fmak, det rifna pulvrets
utfeende, m. m., ofta kunna komma til någon hjelp. ,
Om de hårdare ftenars proberande, jämnför orden Adla
Stenar
T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
