Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
Stenfvampar är det famma fom C or all - fvamp ar, eller
fvamplika coraller.
Stenfyra. Under detta namn förftås en art af råhet, fom
finnes uti ftörre delen af bergarter och malmer, hvaraf händer at
de uti fmälthetta icke flraxt komma til någon flilla flytning, utan
antingen fpraka, gäfa, eller gå til en Ikumtnig flagg, farm
angripa och ftundom förflagga rriedföljande metaller. Denne råhet må
då vara af hvad orfak fom hälft, antingen innefluten fuktighet,
faltaktigt väfende, någon minerali/k, känd eller okänd egen fyra,
fom i fynnerhet blifvit uptäckt uti flufsfpat och fältfpat, famt
torde, kan hända, finnas uti flera mindre underfökte arter, få är
dock nödvändigt at, genom en föregången glödgnings -
roftnings-eller calcinations-hetta, utdrifva detta merendels flygtiga ämne,
där en lugn och oftörd fmältning är nödig. För den orfaken
må-fte, til exempel vid glasbruk, den härvid brukelige qvartfen,
jem-te defs tilfatfer, förft calcineras, eller fritteras, fom det kallas,
för at undvika et Ikummigt och blåfigt glas. Se Fritta.
Mal-merne måfle ock för famma orfak ikull, i anfeende til
medföljande bergarter, undergå roftning, ehuru ingen mineral, fvafvei
eller arfenik-uti dem ingår, då metallen Ikall uti förfta
fmaltningen ren utbringas } men där affigten är at utur malmer concentrera
metaflilka halten til en mindre rymd, fåfom med fvafvelkiefer til
Ikärften, är denne ftenfyra mera til gagn än Ikada, i det den mäft
förbränlige metallen, fom gemenligen är järnet, och på hvilkets
af/kiljande vanligen hafves det mäfta affeende, ockfå däraf fnaraft
förflaggas. Jämnför ordet Sulubruk. Vid viffa tilfällen kan äfven,
uti malmfmältningar, flaggernes gäsning vara nödig, och i fådane
• händelfer äro tilfatfer af rå eller obrände ftenarter, fåfom fluffer,
tjenlige. Således är ock vanJigit at, til exempel, flufsfpat, kalk
och qvarts ofta brukas med nytta, utan föregången bränning.
Til en grundelig kunlkaps erhållande uti metallurgien, eller
fmältnings-konften, bidrager en noga kännedom af berg- ften-och
malmarters beftåndsdelar och medföljande fyror ganlka mycket}
huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
