Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då ingång til någon gammal ödelagd gfufVa, fom är full med
vatten, och om hvilkens invärtes belkaffenhet ingen pålitelig
kun-lkap torde gifvas, genom’ftollärbete Ikall vinnas, måfte med ftoU
lens indrifvande förliktigt umgås, inemot det at famma vattufulla
grufva förmodas vara nära för handen, nemligen på det fättet at
en eller flera gångor måfte med et horizontelt nafvarshål, på en
famns längd eller mer, uti ftollens ftofs förfökas, om den äntvn
hunnit nära til den ödelagde grufvans vatten, fom då böj igenort
et fådant hål uttappas, innan vidare med ortdrifte/i kan fortfaras,
til undvikande af fara för arbetarne, vid vattnets altför haftiga
utbrott.
Då ftollarbetet hunnit få långt i berget, at det, i brift af
väderväxling och frifk luft för arbetarne, ej kan längre drifvas, måw
fte et fchacht ifrån dagen, eller få kalladt Licbtloeb, nedflås, och
det på 30 a 40 famnars längd, få framt väderväxling ej kan
/kaf-fas genom dragverk.
Där berget är få löft, at arbetet kan drifvas med hammare
och kil (Eifen und fchlägel), tryter ej väderväxling få fnart fom
uti faft klyft, eller hårdt berg, där krutfprängning och eldfattning
måfte nyttjas. Om luftdraget blifver få ftarkt at lampa, eller blofs,
ej kunna brinna, måfte det medelft en dörr modereras.
Gemenligen är foten af et ftoll-ländigt berg, på flera famnars
längd, betäckt med jord, grus och ftenras, fom då måfte
genomarbetas med en graf, eller få kallad dagröfch (Tageråfcbe)y
hvilken i fynnerhet bör med en ftark och tät förtimring befäftas, til
defs man kommer uti faft klyft. Se Fårtimring.
Ingången til en ftoll, ifrån dagen, heter vanligen defs
Mund-locb) där vattnet utfaller; men med Gima förftås defs främfta
öp-ning inuti grufvan — Taket kommer under namn af Firften, och
med Sola förftås bottnen. Sidoväggarne, få väl i ftoll fom ort,
kallas Ulmen vid en del tylka bergverk.
, Om ftollbyggnad, eller ftollars anläggning, drift, lagar och
förmåner, m. m., i fynnerhet vid Tylka bergverken, kan
underrättelfe inhämtas af Herr BesgsRådet Carl Leyels för Køngi. Vet.
Acad. hållne Tal om ftollbyggnad, 1771. Mera utförlig afhandling
där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
