Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flarka järnplåtar, hvarander eldas med ved, fom efterhand
in-ftickes,. eller påmatas, och hvarigenom vinnes at en kupa vid
bottnen af ortgafvelen blifver inbränd, emot hvilken ikottfall fedan kan
erhållas. En fådan tilllällning, eller Äo/?, kallas där eine Prögel•
katze och befkrifves uti Delii Bergbauhtnft, f. 136 och följ.
Stru&urarbetare kallas de fom forma och gjuta
mångfaldiga ilags arbeten uti gips» Bör ej förblandas med
Stuccador-eller Stuecatur-arbete, lom förklaras under ordet Stengjutning,
ehuru det ankommer mäft på famma ämnens handtering.
Strump (Scbnfsger inne) kallas vid vattuverk en liten flup-
-ränna, fom, vid diambordets öpnande, leder vattnet ifrån Hora
rännan, eller refervoiren, in på vattuhjulet. Vid höga öfver- eller
bröflfall bör en fådan ftrump, eller Fårtrumma, göras efter en
paraboliik kroklinea, lämpad efter fprängvattnets högd uti
huf-vudrännai/, eller efter den krökning, fom vattnet vid utloppet
naturligen antager.
Stryffel kallas af arbetare vid melfings-bruken den
meflings-tråd, fom gått fjerde gången genom draglkifvan, och är eljeft
bekant under namn af Fyrbandstråd.
Strykning (Streicben) är en gångs fortfättande uti längden, ^
efter något viist väderilrek på cnmpaflen. Huru gångars
Itryk-ning därefter utnämnas, fes under orden Bergcompafs och Gångar.
Strykande kallas därföre de gångar uti bergen, hvilka hafva en
tydelig utfiräckning uti längden, fom vida öfverfliger deras bredd,
eller mägtighet, famt kunna fåledes ej komma under namn af
Flåtfer. Se Gångar och Flåtfer. ,
At kunna utiätta något vifst ifrån och til hvilket väderilrek
en gång Itryker, är både ovifst och indifferent, allenaft det
utlla-kas uti hvilket väderilrek gången har fitt llrykande. Gemenligen
räknas början ifrån det llället, där gången förft blifvit uptäckt,"
fom dock icke altid kan vara vid defs ända, eller updigande uti
dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
