Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarigenom järnet blifver mera fegt, i fynnerhet til ämnen för
bleckfmide. Se Ferbers Mineralgefcbicbte verfcb. Land. f. 216.
Det kan äfven förtjena anmärkning, at Tylka bleckfmeder
hälft bruka fyrkant ftångjärn til deras bleck - eller piåtämnen,
emedan det gemenligen är tätaft, hvaremot platt ämnesjärn ofel af
tunga ftångjärnshamrar och genom kall klappning, under flätningen,
kan vara Hemligen fprängt. *
Stångridare (Scbwingen) kallas, vid flånggångar, krammel,
eller tråftycken, fom vid vifla tilfällen fäftas på ftängerne, dels at
förekomma det de taå flå fig vinda, dels ock at ftyra
(lång-längderne uti en rät linea.
Stångftål är egenteligen det garfvade ftålet, fom förfäljes’
Uti fyrkantige å 4 alnars långa flänger, hvilka emot ändarne
äro något fmalare än midt uppå, och bindas med tvenne band uti
knippor. Hvarje knippa innehåller en centner, fom gör
132.marker, eller 6 lispund 12 marker viäuaiie-vigt, få at 3 centner
få-dant ftål utgöra et lkeppund 2 lispund 10 marker bergs - eller
hammarvigt. Det kallas ock Knippftål, eller Steyermarker Stdi,
då det är förfedt med Steyermarker ftämpel.
Ståckhål, Se Stickbål.
Ståd är väl et allmänt bekant yerktyg, hvaruppå järn och
andre metaller fmidas , och kan til Jkapnaden gifvas af fnart
oräkneliga förändringar j men vid ftångjärnsfmide äro merendels alla
lika, antingen af tackjärn gutit, eller af fmidigt järn uti
hammar-fmedjan tilverkadt. Til et fmidt ftäd, fom hammarfmeden fjelf
til verkar, beftås, efter Kongl. Hammarfmeds - Ordningen af 1766
12 §., 2 lkeppund tackjärn famt 4 ftigar kol ock’f aaler
arbetslön, då flädet tillika Ikall vara ftållagt. Men gotoe tackjärns-ftäd,
då de äro af tjenligit ftarkt och hårdt järn, arnes med Ikäl för d©
bäfta, dels i det affeende at de kunna erhållas mycket fläta uti
banen, kofta mindre och äga bättre fäfte uti flocken; dels ock
U u u u u 2 där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
