Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s V Ä 939
flöts, fom håller fig nära til våglineen, eller därifrån ej ftupar
längre, än höglt til iy grader. När ftupningen går däröfver*, eller
ifrån ty til 4? grader, får den n^mn af Flacber Gang. Ifrån 4?
til 7f graders llupning får den heta , och ifrån 75" til i)ö
grader är det en Stående Gång. Se vidare Gångar. .
Då fväfvande gångar ftryka under någon betydande högd,
händer merendels, at de af den öfverhängande högden lida någon för-‘
tryckning, men blifva åter mägtigare, då de vidare komma
under någon i dagen varande dal. Exempel därpå finnes i
fynner-het uti de fväfvande kopparmalms-gångarne vid Rörås, fom
arbetas innom Norrlka gränfen uti det långflutt upftigande Haftfjellet,
hvaruppå ligga många fmå uphöjde kullar. Uti detta fjellets
fodra ända äro de fväfvande malmgångarne yppade, fom efterföljas
med grufvearbete ifrån öfira offh väflra foten af fjellet, midt emot
hvarandra, få at man ändteligen borde kunna fara in på den ena
och ut på den andra fidan af fjellet * om arbetet få kunde
fortfara j men under högfia kullen blifver gången få förtryckt, at den
ifrån ingendera fidan vidare är arbetsvärdig. Sådane fmärre
förtryckningar hafva ock vifat fig, få ofta man kommit under någon
i dagen varande högd och gångame tvärtom öpnat fig, där en
däld förefallit, fom här gifvit anledning at gifla til gångens
förhållande efter bergets utfeende i dagen. Se Tilas Stenrikets
Hi-ftoria, 1742.
Något när famma förhållande me.d förtryckning är äfven i akt
tagit vid den flacka kopparmalms - gången vid Tunaberg.
Vid Zinnwald och Marienfchein, uti Böhmen, brytes, jemte
filfvermalmen, äfven zinnfiein, zwitter och zinngraupen, eller
åt-fkillige arter tennmalm, uti fmala fväfvande klyfter, fiundom
alle-naft i tum mägtige, hvilka af många flående och donlägige
gångar öfverkorfas, kaftas och affkäras. De fväfvande klyfterne kallas
här Gefebrten, och är märkvärdigt at berget på lika fätt uti da-
gen ftiger och faller, fom defle gefehrten under jorden, på
betydande djup, af de lodrätta gångarne blifva kaftade och antingen
höjde til et mindre, eller fänkte til flörre djup. Se
Ferbeks-*!//-neralgefcbicbte von Böbmen, f. 138, 139.
’ C c c c c c 2 Detta
• r’
T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
