Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tes i.rörelfe och begifver fig längfl åt fidorne. Det öfverliggande
lätta ft e godfet, jemte bergarten, aftages förfigtigt med et kupigt
och halfrundt bleck, fom. Kiifte kallas; hvarefter med flere ned*
doppningar och afdragningar fortfares, til defs malmen blifvit få
ren fom möjeligt är. Det finare gods, fom gått igenom fållet
och nedfallit på bottnen af karet, måfte, få framt det ej redan
befinnes fmältvärdigt, åter fattas på lika fätt genom et grannare
och ändteligen tredje gången igenom det grannafte fållet. Det
grofvafte fallets rutor äro ungefar en tredjedels tum i fyrkant,
eller få at fmå haiTelnötter kunna falla därigenom.’ Det grannare
kunna ärter och det grannafte hampfrös-korn gå igenom.
För hålens fiorlek kan ock den regel göras, at rutornes fidor
uti det grofvare fållet böra förhålla fig til det grannares, fom et
medium af bergarternes fpecifiquatyngd förhåller fig til rena malmens
fpecifiqua tyngd. På denne grund måfte den gröffta bergpartikel lyftas
lika högt fom et finare malmgryn, hälft bergarten gemenligen är
mera uti tunna Ikärfvor och malmpartikiarne mera rundaktiga.
Det granna, fom går igenom det finafte fållet och famlas.på
bottnen af karet, eller das Sezfafs, renas uti ilatngraf och drages
til. flig, hvaraf då Sätt - eller Sezfcblieg upkommer; men det, fom
hvarje gång ftadnar qvar uti’ fållen, är någorlunda ren malm och
kallas Graupen, eller Sezgraupen, hvilken, fedan vidhängande
bergart blifvit än vidare borttagen, ftraxt går til rofthus och
hyt-ta, om den är fmältvärdig; men i annor händelfe måfte allenafl
det bäfta utfofras och det famre gå igenom vafkverket på valk«
rings-vägen. Det fom med järnblecket blifvit afdragit och får
namn af Abbub, eller Abfcbwutig, bortkaftas fåfom odugeligit,
efter fållets förfta indoppning; men andra och tredje afdragen föras
til bokverket, hälft de ännu medföra någon inblandad malm.
Til fållfättning tjena endaft fådane malmer, fom ej äro alt
för löfa och mulliga, utan fläcktals, eller fom gniftror infprängde
i bergarteme. Efter torrbokning måfte fådane malmer förft kaftas
genom et eller annat riffel, för at forteras efter grofleken til
något när jämnlika korn, innan de komma til fåilfättningen. —
Andre än rika arter löna ej mödan at arbeta på denne vägen, fom
11. Del. D d d d d d är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
