Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fatt och grått, men det fom kommit af qvickften blifver däremot
fatt och hårdt, med hvit färg.
O Kalfoftjärn. Se detta ord.
Efter olika utvärtes form får tackjärnet heta Galt, G6st
Stil-järn t Småjärn och Knapp järn. Efter godheten delas det uti godt
Enjmidt, Biandjärn i Rödlräckt och Kallbräckt. Defle
förändringar be/kriFvas under föreflående färlkilte namn. Defsutom gifvas
af arbetare och fmeder därpå än flere namn, fåfom:
, a) Härdadt Järn kallas det tackjärn, fom efter utflaget, och
medan det ännu är rödt, drages uti en vatten-fump och affläckes,
då det fedan uti mindre ftycken få mycket lättare kan fönderflås,
och tillika af inre utfeendet få mycket bättre om egenikap och
godhet dömmas j utom det at fådant härdadt järn är på ytan
mera rent och fritt ifrån medföljande fand, fom det under
härd-ningen ilår ifrån fig. — Af härdninggn vinner ock tackjärnet
något uti den egenlkapen at lättare både komma til kok - och
färik-ning, uti hammarfmeds - härden, men brukas allenaft på få fiällen
här i riket.
b) Sprit adt Järn (Blott eleifen) är fådant fl ål järn, fom i
Steyermark vid Hofsofen gjuies uti en grop på hyttgolfvet och
fprita^ uti tunna Jkifvor, för at fedan kunna brännas, då det är
ämnadt til flångjärn, eller lättare fönderflås för flål-tilverkning.
Men detta fpritningsfätt är här i riket ej antagit. Se Sprita och
Ståljärn.
c) Malmadt Järn kallas det, fom blifvit tilverkadt med få
flor malmfättning, fom masugnen väl kunnat draga emot kolen.
Är fåledes det famma fom lagom fatt järn, eller fom et medium
emellan Härd- och Nådjatt.
Alt flångjärn förvandlas åter til tackjärn, om det nedfmälte»
antingen på härd ibland kolen, eller uti digel med tilfats af koU
flybbe, eller med fvart flufs, eller annat alkaliikt falt, fom tillika
innehåller mycket bränbart. Utan fmähning kan ock fiångjärnet
genom en öfverdrifven och långfam hetta förvandlas til en art ftål,
fom har alla tackjärnets egenikaper, nemligen: at vara
öfvermåt-tan ikur t och at icke kunna fmidas, hvarken varmt eller .kalt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
