Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fom en del teolith. Denne jordart beflir, efter Herr Prof. och
Ridd. Bergmans rön, endaft af 8 delar tungjord och 92 delar kalk,
begge förenade med bara luftfyra. Se Kongl. Vet. Acad. Handl.
1731- f- 128* Sedan har Herr Black erhållit en aldeles dylik
tungjord ifrån Alftonmoor i Cumberland, äfven på granfen af
Yorkfhi-re, utur et berg fom förer enfamt hvit blymalm. Den var
beklädd med en tunn ocherfärgad Ikorpa, men vifade lig därunder
klar med hvit färg. Uti brottet var den glå’nfande och flrimig,
fplittrade fonder i orediga kilformiga ftycken, och hade allenafl
medelmåttig hårdhet. Jemte tungjord och lnftfyra innehöll et lod
däraf, vid anftäldt förfök, 4 gran lerjord. Se vidare Crells
Cbe-. mifcbe Annalen f. 178?, 9;de ftycket, f. 217 och följ.
Af tungjorden upkomma åtikillige förändringar af ftenarter,
efter defs forening med* olika främmande ämnen, fåfom: ) uti
förening med en tredjedel järn den rödlätta af Herr Cronstedt
belkrifne tungften. — b) Med en egen nietallifk fyra den hvita
volframshaltiga tungfien. —■ c) Med luftfyra en ren och klar
fpat — d)Med vitriolfyra och kalk den mäft bekanta tungfpafen,
Marmor metallicum, Petunfé, Bononifk Sten, uti England Cawk
eller Cau/k kallad, fom gemenligen är de ädlare malmers
följefla-gare — e) Med vitriolfyra, kalk, kifel, alunjord och bergolja
up-kommer Lefverften. Se Kirwans Mineralogie f. 61 - 66.
At förkorta namnet Tungjord, eller Terra Ponderofa, föreflår
Herr Bergman at de ftenarter, fom beftå af denna jordart, kunna
föras under et generi/kt namn af Barytes, fom Herr Morveau
antagit i anledning af ordets betydelfe i Grekifka fpråket. Se
N.va Ada Scient. Upfal. Vol. IV f. 121.
Tung Masugns-gång fäges uti Tabergs bergslag, när
ugnen är belaftad med mycket malm och järnet blir , eller fom
det kallas rådt. Lått gäng blifver åter, då litet malm är på
kolen och järnet blifver nödfatt, fom i den bergslagen kallas.
Tungfpat, Marmor Metallicum, Barofelenites , Barytes
-triolatus, eller. Terra ponderofa vi, kallas en egen art fpat,
. . fom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>