Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalk och uti brottet fpatformig, flttan<Je uti kalkften eller vid
bergkork.
b) Vid Cimbrishamn och det få kallade Stens hufvud har den
fannits enfamt, eller utan matrix,- af fpatformig och bladig fam*
manfättning, med rödgul färg och klara lameller.
c) Uti Torneå lappmark vid Kofovara malmberg, dels uti
enOakade Rycken, dels med berggrön och dels med järnochra
inblandad , antingen af trådig och fibreus eller ock af bladig,
fpat-irtad, kilformig fammanfättning.
d) Vid Loos gamla Kobolt - grufvor uti Helfmgland, af grå
färg, fpatartad och fjällig, genom/kinlig i tunna kanter.
e) På Wermelands Dal vid Teffö, Hafsåfen och Wingnäs.
Merendels fpatartad, dels uti färlkiite Ruffer, dels i följe med
filfvermalm och Rufsfpat. Flere anvisningar at förbigå.
Specifiqua tyngden af de nu upräknade arter har varit
emellan 4,732 och 3,892. Se härom den uti Upfala 1788 utkomne
Diflertation: De Barofelenite in Svecia reperto, under Herr Prof.
Afzelii Prefidio förfvarad af Herr A^ryxell, hvareft tillika
gan-Ika noga utfdres defle arters chemilka analyfis, egen/kaper och
beRåndsdelar, hvarjemte til en annan gång lofvas fortfättning, då
tillika kommer at vifas at de få kallade lefverRenar, [med flere,
äfven äro tungfpateos fläck tingar, fåfom innehållande någon liten
del af tungjord, jemte kalk, kifel och lerjord, utom något järn
och Rundora magnefia alba.
Tungfpat är ofta öfverdragen med fvafvelkies, och gifves til
färgen antingen hvit, grå, gul eller rödaktig; hvilka förändringar
alla upräknas uti Herr von Borns Litbopbylacium, andra delen $
-och hafva blifvit träffade vid Tyfka [och Ungerika bergverken. ,
En färlkilt art bladig och halfklar tungfpat, känd för fm
phosphorefcerande egenlkap, brytes vid Boulogne i Italien. Se
härom ordet Bononijk Sten. Til tungfpat bör äfven föras den
Chinefifka jordarten petunfé. hvilken ikall brukas fom tilfats för
ägta Porcellaine. Se Porcellaine.
’ Huru tungfpaten kan på chemilka vägen underfökas, och på
hvad fatt defs förnemRa grundämne, eller en ren tungjord, kan,
11. Del. Q q q q q q tu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
