Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
per fom detf afledne Herr Scheele angifvit, och fom löfer fig uti
20 gångor få mycket vatten, medan den ännu är våt. Därmed
kan filfver, qvjckfilfver, bly och tenn fällas med hvit färg utur
deras uplösningar, men ej järn och koppar. Torr tungftens-fyra,
lagd uti en tennfolution i faltfyra, gifver en blå färg. Blått
ne-derflag erhålles ock med flygtig fvafvellefver.
Efter vidare gjorde förfök har denne hvita tungflens-fyran,
både på våta och torra vägen, ännu vifat fig innehålla någon
ar-fenik och uti fmältning gifvit en litet järr.haltig flagg.
Et qvintin af denna fyra med 2 qvintin kifelmjöl och lika
mycket borax har, efter fmältning med ftark hetta, gifvit et
klart färglöft glas 5 men då 10 gran af denna torra fyra blifvit
blandade med et qvintin kifelmjöl och 2 qvintin glafig phosphorifk
fyra af benafka, har uti dylik fmältning upkommit et klart
genomskinligt glas af en ikön faphirblå färg, fom tyckes bevifa at
äf-’ ven blått gläs kunnat produceras, 4nnan kobolten blef bekantj
meri i fynnerhet kan häraf flutas at denne fyra är af metalliikt
lynne, ehuru Herr d’Elhuyar varit den enda, fom kunnat bringa
den til metalliik regulus. Se Crells Cbemifcbe Annalen, 1780,
I2:te ftycket, f. fo2.
En hvit gråaktig tungfien, fom kännes lika fom fet, med
glänfande yta, finnes ock vid Schlackenwald uti Böhmen. Denne
är ganfka hård och ger eld emot ftål: fprakar vid upglödgning
uti digel: kan ej fmältas enfamt for biåsrör, men med tilhjelp af
eldsluft går den fnart nog til kula, fom hänger vid kolet och
kallar fina glödgande gniflror. Helt rå, pulveriferad och digererad
med faltpetterfyra, antager en gul färg, fåfom fäkert kännemärke
til tungfien, hvarmed den fnarall kan ikiljas ifrån hvit tennmalm.
Vid Schlackenwald finnes äfven en röd, och vid Altenberg i
Sach-fen en hvit tungfien, men af gröfre lammanfättning och mindre
hårdhet. Alla deffe tungfienar lyda dock magneten i någon liten
mån, både för och efter fmältningen. Hetr Heyer har förgätves
budit til at bringa någon annan metall än järn därutur. Se Herr
Ehuenmanns öfverfättning af Herr Lavoisieks afhandling om
fmältning med eldsluft f. 62.
Tunn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
