- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
1049

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den häftiga fprakningen uti hettan tyckes hafva kommit af
feltfyra, fom vifte Cg äfven under uplösning uti vitriolfyra.

Juvelhandlare tördela Turkos uti orientaliik och occidentali/k,
eller uti Turkos af förfta och andra rangen.

Den Orientaliika fpelar i himmelsblå färg, är hård och ta»
ger /kön politur, ehuru den är opak. Den finnes i fynnerhet uti
rerfien vid Necapour, tre dagsleder ifrån Mechedj men kommer
äfven ifrån Turkiet, hvaraf den fått fitt namn. Den finnes i
gruf-vorne i /kapnad af halfva klot.

Occidentali/k Turkos, eller den af andra rangen, är mindre’
hård och faller mera i grönt än i blått. Den fås i fynnerhet ifrån
Languedoc. men tillika ifrån Ty/kiand och Spanien. — En /kön
Turkos, af en haffelnöts ftorlek, värderas i handel ungefär til 30
Louis d’or. Se Dutens Abbandl. von Edelfteinen, f. 119 och 120.

Fal/ka Turkofer kunna göras af kräftftenar, fom under betning
uti kopparfolution med Aqua Regis erhålla en aldeles dylik ut»
värtes färg, men ingalunda de öfriga egen/kaperne. Med en
vanlig fritta för cryftallglas, med tilfats af litet Æs uftum och än mindre
delar fchmaltz famt tenna/ka, kan äfven ’turkofens blågröna färg
Qti fluffer efterapas $ men delarnes qvantum bör med förfök utrönas.

Turmalin är en genom/kinlig cryftallformig ften, af åt/killig
färg,-i fynnerhet känd för fm egen/kap at genom upvärmning
blif-va eleärilk, eller at draga til fig och /kjuta ifrån fig allehånda lätta
kroppar, fåfom fin a/ka, hår, fjäder, fmå guldblad, m. m., och at
tillika vinna både jakad och nekad eleftricité på tvenne fär/kilta
ftällen, fom fått namn af ftenens Poler. En allmän lag för defs
eleftri/ka kraft är at den upväckes vid hvarje ombyte fa väl af
köld fom varma, eller vid hvarje flyttning antingen i kallare eller
varmare luft. Den ena af defs poler är få be/kaffad at den vid
upvärmning blifver jakad, och under afkylning nekad, meri den
andra förhåller (ig vid lika händelfer altid tvärtom, i det upvär*
ning gör honom nekad, men afkylning jakad.

Den förfta turmalin är kommen ifrån Ön Ceylon och af Herr
Lemery omtalad, fåfom eleäri/k, uti Fran/ka Veten/kaps Acade»

11. Del. Rrrrrr miens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/1055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free