Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io66
rÄL
ning, eller körtlar, af ändra flenarter, fåfom kalk och qvarts,
hvil-ka eljeft uti hettan kunde förorfaka defs fönderfprängande.
Lavezzo heter en grytften, fom finnes i Schweitx och är den
famma fom uti Tyfkland får namn af Lavezftein, eller Lebetftein,
befiående af en blå, grönaktig, eller grå fpeckften med hvita
fkim-merfjäll inflrödd, eller af en eldfaft ftenlera, fom vid upglodgning
blifver ganika hård och faft. Däraf göres ock uti Schweiz,
me-delft fvarfning, allehanda käril, fom brännas uti järnblecks
fotera-ler, med lera öfverftrukne. Är en dylik art fom vår fvenfka
Jerot-lands grytften, faftän något finare. Finnes uti Thuringen, ej långt
ifrån llpnenau; äfven vid Suhl och flereftädes.
Genom anftäld analyfis uppå en fådan Lavezftein, ifrån
Bun-tei^ i Schweiz, äro följande beftåndsdelar däruti uptäckte:
KifeljonT - 3 Drachm. 4 grän
Järn - 1 1? —
Alunjord 32 —
Kalkjord - - — —- 21 —
Flufsfpatsfyra - - — — 2 —
Magnefia alba - 3 — — 5 —
8 Drachmer.
Se Crells Cbemifcbe jinnalen I78f, ?:te ftycket, f. 4^1.
Häraf bevifes ock at denne ftenartens grundämne är Speckften,
med inblandning af fynlig Ikimmer eller talk, hvarjemte den
flun-dom är tilfälligtvis inftänkt med qvarts-körtlar, eller
fältfpats-tär-ningar, eller ock med fmå Ikörl-cryflaller, fom den Tyrolfka
fchneid-ftein, ibland hvilken turmaliner funnits. 1 anfeende til fådane
fyn-lige främmande inblandningar föres tälgften ibland Hdllearter.
Här i riket förftås ibland allmänheten med Tälgften en fin
flolägrig kalkften, fom förnemligaft brytes uti Nerike och Kumla
focken, famt hugges til q^arnftenar för hvetemjöls malning,
hvar-af de ockfå Tälgftens-qvurnar kallas. Se Qvaimften. AF famma
namn på tvenne få olika ftenarter har ock ibiand ftenkännare i
fynnerhet hos utlänningar, mycken oreda upkommit. *
Uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
