Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under denna lerbädd möter hvitaktig kalkften uti et lager af
et par fots tjocklek. Om den genombrytes, fom fällan Iker, finnes
åter fand. Se Kongl. Vet. Acad. Handl. 1742 f. 10.
Någre arter vatklera gäfa med fyror, men ej den Engelfka
och flere af de bäfta.
Den lera fom tinnes uti Osmundsberget i Dalarne ar af dylik
art fom den Engel/ke, och innehåller famma beliåndsdelar, faftän
i olika mängd. Se Litbomarga. At dömma af det flycke, fom
blifvit urtderfökt, bör den äfven kunna göra famma tjenft fom
annan valklera. Om delle arters egenlkaper och på hvad fatt de
böra analyticeras, fe vidare Herr Hjertas, under Herr Prof. och
Ridd. Bergmans infeende, år 1782 utgifne Acad. Afhandling: De
analyfi Litbomarga.
Valklera kallas ock i Tylkland Fullerde (Terra Fullonum) famt
finnes där på många orter, fåfom vid Eberswald i Preusfen, vid
Coldfts i Sachfen, vid Drotfen nära Frankfurt am Oder, uti Hellen
vid Almerode o. f. v.
Vallonfmide, eller Franfosfmide, kallas et egit fätt för
flång-järns tilverkning, hvarvid tackjärnet nedfmältes uti en
fma/tare-bärd och där arbetas til fmidighet, famt fedan vidare upvärmes
Aiti en larlkilt fä kallad rackare-bird och därifrån uträckes til ftång.
Detta tilverknings-fätt har emellan’ åren 1643 och l6?0
blifvit här i riket infördt genom föranftaltande af Herr Louis de Geer,
fom, jemte hammarfmeder, vid den tiden låtit införlkrifva många
för järnverken nyttige arbetare, fåfom masmäftare, byggmäflare,
kolare, m. m., ifrån Franlka Flandern, eller det få kallade Fais
des Wailons, hvarifrån detta fmidnings-fätt fedan fått fitt namn.
Deffe fmeder och arbetare blefvo då utplanterade vid de af Herr
De Geer 1743 ifrån Kronan intölle (iångjärns-hamrar uti Roilags
eller Danoemora bergslag, fåfom vid Leuffta, Öfterby och Gimo
bruken, där denne arbets-method ännu bibehålies och äfven blifvit
utvidgad til några flera bruk i famma bergslag, ehuru en del
funnit fin räkning at uti de fenaft förflutne åren åter förvandla det til
tylkfmide. Emellertid behålla fmederne vid de nyfsnämde
bruken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
