Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Igenom den uti kiefen eoncentrerade vitriolfyrah tillika attraherar
någon fuktighet utur luften, angriper det uti kifen varande
järnet, fom kan bevifas vara uti verkeligen metalHfkt lynne, och
formerar därmed en verkelig vitriol, fom • då uti flores utvittrar.
Detta händer med viffa kieftr, om de än ligga under tak uti Ikåp
förvarade, fom malmfamlare ofta måfte förfara med ledsnad öfver
vackra ftuffers förluft. " “’ .....’ ’
Uti öpen luft, där regn och blåft tilkommer, blifver den
of-vittrande vitriolen efter hand bortiköljd och infupen uti nära
kringliggande jordarter. " . * ,
Järnets bränbara ämne blifver alt mera utdragit, hvarvtd
ofta en hetta och gäsning upkomnier, fom vid ftora vittrade
kies-hopar utbrifter med fmå lyfande flammor, hvilka fynas om
mörka nätter. Vitriolen förgår och järnet förvandlas til en gul jord,
eller ochra, fom ändteligen, kanike efter förlopp af et fecalam
eller mer, gyttrar åter tilhopa til en art blodften. Detta är et
litet affprång ifrån den egenteliga vitriolmalmen, för at lana et
ögnakaft til påfölgden af kiefens vitriolifering. Vidare om gruni
derne härtil fes af Herr Monnets Traité Ve la Vitrioltfationy
tryckt 1769. : - * - • ’ - *»*? * /
Sådane mycket vitriolilka och lätt vitrioliferande kiefer ärO
de kiesbållar, fom finnas -uti åtlkillige aluhlkiffer-brott och leN
och ftenkols-flötfer m. m., til exempel Andrarums KiesJgg och
Terra Martir Hnffiaca, fom brytes vid Almefode njurevis uti
Ikifferflötferne. — Uti England finnas de til1 myckenhet,
upläg-gas antingen brände eller obrände, på brädplaner, där den vittrande
vitriolen med regn fmåningom afiköijes och flyter uti därtil i
jorden nedgrafne refervoirer, hvaraf vitriol fedan genom kokning
tilverkas. Denne Engellka vitriolmalmen, fom förnemligaft träffas
på ön Wight och yid Delfort, Ikall til en del beftå uti löfa
fte-nar til knytnäfvars ftorlek, af ljusgrå färg, fom, efter Herr Dodor
Zimmermans därå med mycken flit gjorde förfök, icke vifa fig
innehålla hvarken något metallilkt eller faltaktigt, ej heller någon
vitriol, förrän de undergått bränning eller diftillation, då endaft
nåsot fpår til fvafvel förmärkes, hvarifrån det bränbara til en dei
* bort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
