Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PS lika fått vå’ndroftas den Ikärften, fom fås vid
filfverfmälf-ningar, uti 7 eller 8 eldar med underlagd rollvcd och hvarftals
kol emellan, utom på förila elden. — På andra och näftföljande
eldar hultas äfven flarkare än på den förfta, och hvarje gång
in-fatas det fmärre godfet åt fidorne, hvarföre där kolas ilarkare än
midtuti. — Vid Löfåfen, där ikärften är mycket lättfmält, är
likväl brukeligt at vändrofla den enfamt på hultning, eller ved, utan
at kola på någon eld.
Våndroftverk källas väqdroftad ikärften. Se Vandroflning.
Våndvahl kallas vid vattukonfter en ftark antingen upftående
eller liggande axel, hvaruti armaroe fitta fom ftyra ftånggingeo.
Se Brott.
Vårjårn (JVebreifeti) kallas vid calcinerugnar et flycke af en
tjock järnflång, fom lägges på tvenne hakar uti muren tVärtofver
ugnsgiman, at lutan eller kraillan därpå kan ftödjas, vid det til
ealcinering inlagde godfets omrörande.
Vårkj Värkbly, Se Verk 3 Verkbly £fc.
Vålla uti häftvind, Se Vinå.
Vårmning, eller värmnings-dygn, kallas den tid af 16, 18
til 21 dygn, iom en masugn behöfver til fm upvärmning, innan
han kommer i full gång, eiler kan fmälta den mäfta malm fom
möjeligit är.
Vårmtång, se Tång, I:0 (c).
Våttjeften, Se Brynften.
Våxtbinge, Se B in ge.
Tnca,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
