- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
1215

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

zink ock koppar, tjentøg- at fed?« uti fmäkning utfpädas med me-,
ra koppar til fmidigare compefitioner.

Vid defle metallers förening fordras eljeft någon förfigtighet. Om
zinken häftigt och kall käftas uti fmält koppar, upkommer et
häftigt fprakande, ftundom.med fara för laboranten. Zinken
antändes, brinner och förflyger til ftörre delen. Säkraft går det,
r>m kopparen förft lägges uti digelen, betäckes med fmå kol och
upglödgas inemot fmaltnings-graden, då zinken lägges i fmå bitar
på kolen, at därigenom nedrinna på kopparen, hvars fmältning
då befordras genom ökad hetta, och metallerne betäckas med torrt
kokfalt, fom förut blifvit detoneradt, eller utfprakadt. Genom
amalgamation med qvjckfilfver kan likväl defle metallers
förbindelfe uphäfvas, ty ^då meffings-filfpån, flittermeffing eller oäkta
, bokguld rifves flitigt med qvickfilfver, under vattens tilflående,
Ikiljer fig zinken fom et fvart pulver ifrån kopparen. Om detta
zinkpulver fedan famlas, torkas och fmältes med häftig hetta,
Ikall däraf erhållas én fullkomligt fmidig och filfverlik metall.
Qvick-filfret kan /kiljas ifrån kopparen genom diftillation, utan färdeles
förluft. Se Webers Fabriquen und Kiinfte, f. 22f.

27:0 Zinkens forvandtlkap, eller attraåion, til alla de andre
metallerne, på fmältnings-vägen, utfättes gemenligen uti följande
ordning, nemligen fåfom flarkaft til Kopparen, fedan til Tenn,
Qvjck-Jilfver, Bly y Silfver, Guld^ Platina, Vismut, Arfenik, Kobolt,
Nickel och minft til J-årn (Se Bergmans Opufc. Cbem. Vol. III),
med någon förändring efter fenare rön. Se vidare defle metallers
namn famt orden Zinkblomma och Zinkmalm.

Zinken kommer til ftörfta mängd och lindrigafte pris ifråa
Chinä, under namn af Tutanego, där ganfka rika zinkmalmer och
til flor ömnighet gifvas. Den kan äfven erhållas ifrån England
och Ty/kland, där den Spiauter kallas, men aldrarenaft och tillika
dyraft har den varit, fom här i riket blifvit tilverkad pfi förfök
genom diftillation. Se Zinktilverkning.

Zinkens nytta uti konfter och handtverk är förnemligaft bekant
hos metall-arbetare, til förenämde compofitioner med koppar famt til
Slaglodj äfven för åtlkillige arbeten af tenn. Cpnfumeras fåledes til

be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/1221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free