Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1738, af Herr BergsRådet von Swab, utar den vid Bovallen uti
Tuna focken varandf zinkmalmen, och 1777. inrättades vid
Wäfler-filfberget af mig en flor zinkugn med fex gutne järnretorter,
ungefär på lika fätt fom vid fvafvelbruket nyttjas. Med deffe
retorter diflillerades då zinken af en brun blende, fom fans til
myckenhet uti de få kallade Stollgrufvorne och var beredd til
gall-meja, af blekgul färg, genom kallroflning och vittring famt
Hämning och ytterligare calcination. Eldningen förföktes förd med
flameld af ved och fedan med kol, efter behörig ändring uti
ugnc-byggnaden. Begge delarne gjorde mäft lika verkan och erhölls,
när väl geck, omkring 17 til 20 Ikålpund zink om dygnet af .
hvarje retort, eller emellan 20 och 27 procent af gallmejan. In*
gen annan tilfats brukades härvid än rent kolftybbe, hvaraf, efter
mått, togos 2 delar emot en del af gallmejan, fom fans vara den
bäfta proportion. Andra tilfatfer, dels af kalk, dels af torrt ler
förföktes, men utan at någon förmån däraf kunde förfpörjas.
Retorterne voro af coniik /kapnad, förfedde med löfa inuti
Jerbe-flagne hattar, eller alembiquer, gutne med långa fnablar, fom
räckte ned under vattubrynet uti därunder fatte käril. Utan at i
akttaga en fådan tilftällning, är omöjeligt at få någon metallifk zink,
emedan den uti torr förlaga dels förbrinner, dels famlas uti form
af et grått metallilkt dam, fom fvårligen kan bringas til
fammaa-fmäitning. Den härigenom på förfök til et ikeppund utbrackte
zinken fans vara den aldrarenafte och minft ikör, famt ypperlig
til allehanda compofitionér med tenn och koppar. Förföktes äfven
til mefling vid flora verken med god nytta. Var mera hvit och
fmidig än den Chinefifka, famt kunde utan fvårighet fammanfmäitas
med lika mycket bly. Då 4 delar af denne zink fmältes med en
del bly, var blandningen ännu halffmidig och uti brottet
grofbla-digare famt mera blåhvit, aldeles lika med den Chinefilka, men
i anfeende til dyrhéten på jäm-retorter, fom uti få ftark hetta icke
länge kunde emotftå förbränning, och i brift på utväg at efter
gjorde förfök kunna erhålla nog flarka, täta och flora ften-retorter,.
af lerämne, famt i anfeende til ved- eller kol-confumtion, blef
zinken härvid dyrare än den Chinefilke, hvaraf härrprde at
defs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
