Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2IN
ZOI
122?
Zinnopeln utgör vid Schemniz förnemligaft den mäfta
gångarten, famt är gemenligen guidhaltig, hälft den fom är mild och
mindre ftenhärdad. Den gifves ftundom få vek fom en bolus,
då den tillika har en knölig eller kulformig yta, näftan fom en
glaskopf, eller blodften, ocn går därifrån til lika hårdhet med
ja-fpis. Den hårdafte jafpis-artade, fom brytes vid Schemniz, uti
Pacher-ftollen, kallas där Wtld-Zinnopel och föres fåfom ohaltig på
varp-högarne j men de guld - och filfverhaltige ingå uti fmältningen. Se
Ferbers AbbandL iiber die Geb. und Bergm. in Ungarn, f. 44.
Märkvärdigt är at en petrificerad Porpit, eller en Madrepora
Simplex, funnits midt uti en derb zinnopel, på 89 famnars djup,
uti Pacherftollens yindfchacht vid Schemniz. Se von Borns Bref
til Herr Ferber f. 184.
En hård zinnopel brytes ock på Calvarie berg vid Schemniz,
ftundom inblandad med grön jafpis, ftundom ockfå helt intimt
med hvit qvarts, då den får namn af Gifves
äfven helt lös och guldhaltig, med partiklar af hvit kalkjord
fam-mangyttrad. Här i riket finnes den af jafpis-hårdhet dels
cinnoberrød, dels lefverbrun, uti Långbanshytte järngrufva i Wermeland
och Gåsborns focken, dock utan guldhalt, med fmå gniftror och
tänder af grå järnmalm inflänkt. Se von Borns Litbopbylatium,
I Del. f. 30, 122.
Zinnfchragen , Se Tennfcbragen.
Zifleleradt kallas fådant af guld, fiifver, meffing eller
pinfch-back gjordt arbete, fom prydés med dels uphöjde, dels graverade
figurer och löfverk, m. m., hvilka af konftnärer eller zilfelleurer
utarbetas dels med grafftickel och dels med fina ftampar, eller
punfar, i fynnerhet på fådane ämnen fom förut blifvit gutne. Af
fmidige metallers tunna bleck formeras fådane prydnader, genom
drifning, på många fätt.
Zoica Terra kallas rödmyllan.
II. Del. Q q 9 913 9
Zo<
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
