- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
1229

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A dlä fäges af bergsmän de mineral-rikets prodoåer vara, fom
uti egen (kaper, godhet, värde oeh anfeende äga någon för«
mån framför. andra mera’allmänna. Således får en namn

af ädel, då han är rikhaltig af metall. , eller fyndig, fäges

en gång uti berget vara, fom förer ädel malm, til ikilnad itrån
oädel, eller ofyndig, fom endaft innehåller tomma bergarter.

Adla berg äro de, fom äro milde och hy fa ädla gångar och
malmer.

Adla fall kallas uti gångar och berg de malmfall, fom gifva
lönande anbrott. Se Malmfall.

Adla Klyfter få de heta, fom förädla en gång, eller fom be«
flå af fådane bergarter, hvilka af förfarenhet funnits bidragande
til malmfalls och gångars förädling. Således får, til exempel, vid
Sala filfvergrufva den Ikimmerblandade kalkilen namn af ädel
klyft, emedan malmen däruti, men fallan uti oblandad kalkilen
anträffas. Se vidare ordet Fårädling.

Adla Metaller äro endaft de, fom icke förflaggas, eller for«
brännas uti öpen eld och icke ’heller förilöras af luften, eller lida.
däruti någon förändring. Af deffe äro icke mera än trenne bekan«
ta, nemligen Guld, Platina och

m m

Adla ftenar, Gemm*, kallas de ilenarter, fom äro fällfyn«
te och äga någon ovanlig klarhet, glans, eller hög färg, jemte
den hårdhet at de icke kunna rifvas, eller ikadas af hårdaiie ftål,
eller fil, fom är det fäkrafte kännemärke, hvarigenom de /kiljas
ifrån de oädla, eller oäckta, fom kunna vara med konft tilkomne
och få namn af flufler, famt likna nog nära de äkta, men flå’ icke
emot en hård fil. Graderne uti hårdheten räknas ock efter fom
de kunna ikadas, eller rifvas, af hvarandra, och fom de af flipa«
re under arbetet befunnits vara. Efter detta kännemärke före«
komma de gemenligen uti följande ordning, nemligen förft
Diamanten , fåfom hårdaft, fedan Rub, , , Smaragd,
Ametbijl, Stryll, Cbryfolitb, Granat och Hyacinth.

Qqqq qqq 3 Efter

_T _

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/1235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free